Här hittar du de växtodlingsstrategier som Lantmännen utvecklat kring odling av vallfröblandningar för grovfoder i slåtter och betesvall. Allt du behöver om ogräsbehandling, riktvärden för kväve- och kaliumgödsling och mycket mer som är av stor nytta för din vall.

Att tänka på:

  • Vall är en gröda som ska ge skörd under flera år. Välj sorter som passar din odlingsstrategi och som är utprovade för svenskt klimat.
  • Vad är viktigast för att optimera fodret till dina djur – protein, energi eller fiber? Beakta detta vid valet av vallblandning. Välj också en blandning som passar din odlingsstrategi. Skördetidpunkten styr foderkvaliteten.
  • Undvik en för tät insåningsgröda – prioritera vallen. En ogräsbehandling stärker konkurrenskraften hos vallgrödan.

Växtskyddsstrategier

I ovan tabell beskrivs i vilket utvecklingsstadie behandlingar kan utföras. Läs alltid etiketten för att kontrollera vilka stadier preparatet är registrerat för. Nedan visas produkt- och strategival, där du även hittar Lantmännens rekommendationer.

Tidiga utvecklingsstadier i klöver/lusern

Det är viktigt att vänta tills det finns spadblad eller treväppling på klövern eller lusern innan en kemisk ogräsbekämpning kan göras med vissa preparat. Se upp så du inte har ihjäl insådden med en för tidig ogräsbekämpning.

 

Tillväxtreglering
Tillväxtreglering i insådder kan göras för att stärka skyddsgrödan. Se respektive insåningsgröda för rekommendation av preparat och dosering. Observera att noga kontrollera blandbarhet med respektive preparat innan behandling påbörjas.

Växtnäring till vall

Gödsling till vall beror på gårdens förutsättningar som jordart, näringsinnehåll i marken och typ av produktion och djurslag. Andelen gräs/ klöver påverkar optimal kvävetillförsel. Även vallålder, skördetidpunkt, förväntad skördenivå, antal delskördar och tillgång till stallgödsel påverkar gödsling.

Kväve, kalium och svavel har stor effekt på det enskilda vallårets avkastning och kvalitet. De högavkastande arterna rörsvingel, rajsvingel och rajgräs kräver en högre kvävegiva, då de avkastar mer än de traditionella gräsen som timotej och ängssvingel. Se tabell nedan för rekommenderade kvävegivor i olika valltyper.


Svavelgödsling 
Vall har ett stort svavelbehov, särskilt om den innehåller stor andel baljväxter. I tidigare försök från bl.a. Yara har man konstaterat merskördar på närmare 600 kg ts/ha efter en svavelgödsling. Resultat från försöksserien ”Svavelgödsling och strategi i vall” visar på merskördar upp till 800 kg ts/ha. Försök från Belgien visar att behovet av svavel är störst efter en mild och blöt vinter.

En vall behöver 15-30 kg S/ha årligen (den lägre givan gäller om det är rena gräsvallar och/eller om stallgödsel sprids regelbundet.) Tillför vid behov extra svavel med t.ex. NS 26-13, Sulfan (NS 24-6) eller Kaliumsulfat.


Riktlinjer för kvävegödsling i kg N/ha

Typ av vall Antal skördar Skörd 
ton ts/ha		 Total N-giva
kg/ha		 Justering N-giva
 kg/ton skörd		 Fördelning;
N-giva/ delskörd
Gräsvall          
Timotej/ängssvingel 2 8 170 + 20 100+70
Timotej/ängssvingel/eng.ragräs 3 10 240 + 20 100+80+60
Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs 4 12 330 + 20 110+85+70+65
Rörsvingel/ängssvingel/timotej 5 12 360 + 20 120+90+70+50+30
Blandvall          
Timotej/ängssvingel/klöver 20 % 2 8 120 + 15 70+50
Timotej/ängssvingel/eng.rajgräs/klöver 20 % 3 10 180 + 15 80+60+40
Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs/klöver 20 % 4 12 260 + 15 90+70+60+40
Rörsvingel/ängssvingel/timotej/klöver 10 % 5 12 360 + 20 120+90+70+50+30
Betesvall Antal avbetningar      
Gräs/Vitklöver 20 % 3   75   25+25+25
Gräs 4   160   40+40+40+40

Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar.

 

Kaliumgödsling 
Kalium påverkar vallens övervintringsförmåga och kan ge stora skördesänkningar om brist uppstår. Vid överskott kan problem med djurhälsan uppstå, då kalium lyxkonsumeras och sänker halten magnesium och kalcium i ensilaget.

Grovfoderanalysen säger om det behöver gödslas mer eller mindre med kalium. En färsk markkartering där bl.a. K-AL, K-HCl och Mg-AL analyseras är viktigt i vallintensiva växtföljder, för att optimera gödslingen.

Kvoten K/Mg har betydelse för upptaget i marken. En vallgröda bortför ca 25 kg K/ton ts, vilket innebär ca 250 kg K om skörden är 10 ton ts/år. Se tabell nedan för rekommenderade kaliumgivor till jordar med olika kaliumklasser.

Riktlinjer för kaliumgödsling i kg K/ha

    Gödslingsbehov kg K/ha utifrån K-klass (K-AL)
  Skörd 
ton ts/ha		 I
(0-4)		 II
(4-8)		 III
(8-12)		 IVa
(12-16)		 IVb
(16-20)		 V
(>20)
Vallår 1 8 220 160 80 0 0 0
  10 260 200 110 20 0 0
  12   240 140 50 20 0
Vallår 2 8 220 180 140 80 0 0
  10   230 180 110 20 0
  12   280 220 140 50 0
Vallår 3 8 220 200 180 140 80 0
  10   250 230 180 110 0
Betesvall   90 60 30 0 0 0

Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar. Vallen bortför ca 25 kg K/ton ts. I tabellen förutsätts att jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs följs alltid rekommendationerna för vallår 1.


Fosforgödsling
Det räcker att fosforbehovet täcks under växtföljden. Fosforgödsling har inte gett någon tydlig skördeökning i vall enligt försök. Vall bortför knappt 2,5–3 kg P/ton ts och fosforbehovet täcks ofta av stallgödsel på gården. Om inte rekommenderas en NPK eller MAP/P20 som komplement till N, K och S.

 

Riktlinjer för fosforgödsling i kg P/ha

  Gödslingsbehov kg P/ha utifrån P-klass (P-AL)
Skörd (ton/ha) I
(0–2)		 II
(2–4)		 III
(4–8)		 IVa
(8–12)		 IVb–V
(>12)
8 30 25 15 0 0
10 35 30 20 0 0
12 40 35 25 0 0
Betesvall 20 10 0 0 0

Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar. Vallen bortför ca 3 kg P/ton ts.

 

Vilka näringsämnen behövs till varje skörd, varje år eller i växtföljden?

Val av gödselmedel

Om Kalksalpeter används till återväxten bör Sulfan (NS 24-6) eller NS 26-13 ges till första skörd för att tillräckligt med svavel ska finnas till återväxten.

Gröda Gödselmedel  
Kaliumbehov Första skörd
70-120 kg N/ha		 Återväxt
40-90 kg N/ha
Litet: 0-60 kg K/ha - Axan/ NS 27-4, Sulfan, NS 26-13 - Axan/ NS 27-4, Kalksalpeter

- YaraMila 21-3-10, Yara Mila 20-5-10
Måttligt: 60-100 kg K/ha - Stallgödsel/
Kaliumklorid (K50) + Axan/ NS27-4, Sulfan, NS 26-13

- NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10, YaraMila 20-5-10		 - Stallgödsel/Kaliumklorid (K50) + Axan/NS 27-4, Kalksalpeter, NS 26-13

- YaraMila 21-3-10, YaraMila 20-5-10
Stort: 100-150 kg K/ha - Stallgödsel/ Kaliumklorid (K50) + Axan/NS27-4, Sulfan, NS 26-13

- NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10, YaraMila 20-5-10		 - Stallgödsel/Kaliumklorid (K50) + Axan/NS 27-4,
    Kalksalpeter, NS 26-13

- YaraMila 20-5-10,
   NPK 15-7-12

En grovfoderanalys hjälper dig att se om du ligger rätt i gödsling eller om strategin behöver justeras.

 

Är skördestrategin rätt på gården?

Tabellen visar faktorer som du kan påverka i din odling för att justera foderkvaliteten i grovfodret.

Foderkvalitet Åtgärder
Låg energihalt Skörda tidigare
Hög energihalt Skörda senare
Låg proteinhalt Skörda tidigare
Låg proteinhalt Öka klöverandelen
Låg proteinhalt Öka kvävegödslingen
Hög proteinhalt Minska klöverandelen
Hög proteinhalt Minska kvävegödslingen
Hög proteinhalt Skörda senare
Låg NDF Skörda senare
Låg NDF (Minska klöverandelen)
Hög NDF Skörda tidigare
Hög NDF (Öka klöverandelen)

 

Denna sida är uppdaterad: 2024-03-28