Odlingsguider

Höstraps
Gödsling

Vad behöver grödan
• Höstraps trivs inte vid pH under 6.
• Känslig för stående vatten eller vattenmättad jord.
• Behöver mycket N, P och K på hösten.
• Max 60 kg N/ha på hösten.
• Behöver mer svavel än spannmål, 12 kg S på hösten.

Passande gödselmedel
• Höst: Biofer 9-3-4 eller stallgödsel.
• Vår: Flytgödsel, rötrester, vinass eller pellets (Biofer N15, Biofer Super, Biofer 10-3-1).

Gödselstrategier
• Höst:
• Med stallgödsel: 40 kg N stallgödsel, 20 kg N Biofer 9-3-4.
• Utan stallgödsel: 60 kg N Biofer 9-3-4.
• Vår:
• Med stallgödsel: Anpassa mängden efter kvävet, max 170 kg totalkväve/ha.
• Utan stallgödsel: 50-100 kg N (Biofer
Super, Biofer N15, Biofer 10-3-1) eller Vinass.

Ogräs
• Höstraps konkurrerar dåligt mot ogräs.
• Viktigt med lågt ogrästryck från början.
• Radhackning minst 2 ggr på hösten, 1-2 ggr på våren.
• Åkersenap är ett problemogräs, liknar höstraps.

Växtföljdsjukdomar och insekter
• Klumprotsjuka: Jordburen patogen som ger klumpar på rötterna, försämrar närings- och vattenupptag. Undvik raps på angripna fält i minst 10 år.
• Jordloppor: Små skalbaggar som gnager på grodd och blad, minskar plantantalet.
• Rapsbaggar: Äter pollenanlag och knoppar.
• Sniglar: Äter grodd och blad, trivs vid fuktig väderlek.

 

Höstvete
Gödsling

Förfrukt
• Räkna med förfruktsvärdet i kvävebehovet.
• Bra förfrukter: höstoljeväxter, trindsäd, blandvall, klöverfrövall och gröngödsling.

Vad behöver grödan
• Höstvete behöver N, P och K vid sådd, särskilt på låga markklasser.
• Stallgödsel som fastgödsel är rik på P och K.
• Höstvete tar upp ca 20 kg N på hösten, max 30 kg lättillgängligt N i känsliga områden.

Passande gödselmedel för våren
• Höstvete behöver mycket kväve på våren: 30 kg N/ton för kvarnvete/Reppe, 25 kg N/ton för fodervete.
• Organiska gödselmedel som Biofer (10-3-1, Super 11-2-1) ger 60–90% kväve år 1.
• Flytgödsel, vinass, rötrester och pellets passar bra på våren.

Gödselstrategier - vår
• Kvarnvete/Reppe:
Dela gödselgivan för att nå proteinnivån 10,5%. Första givan tidigt på våren vid tillväxtstart och andra givan vid stråskjutning, DC 30-37 (ca 1 månad senare). Fördela kvävet 70 % vid första givan, 30 % vid andra.
• Nyttja din stallgödsel och komplettera med Biofer. Kött-/benmjöl ska myllas innan DC 32 och kompletteras med vinass, flyt- eller biogödsel. Räkna med förfruktseffekter för totala kvävebehovet.
• Använd produkterna Biofer 10-3-1, Biofer Super och Biofer N15 i strategin. Tänk på att max fosforgiva i organisk form är 22 kg/ha och år samt max 170 kg kväve får tillföras i ekologisk odling enligt KRAV.
• Fodervete:
Kör hela gödselgivan vid tillväxtstart.

Ogräs
• Hösten:
Bekämpa rotogräs som kvick- rot och tistel genom plöjning. Tidig sådd av höstvete kan öka höstgroende ogräs, så ogräsharvning är nödvändig.
• Våren:
Använd ogräsharvning eller radhackning för vårgroende ogräs.

Växtföljdsjukdomar
• Stinksot: Använd alltid friskt utsäde och gör stinksotanalys vid eget utsäde. Vanligast i Mellansverige och Gotland. Sprids med utsäde och vid tröskning. Thermoseed betning fungerar mot stinksot, men inte dvärgstinksot. Odla inte vete efter vete, ha god växtföljd.

 

Rågvete

Gödsling

Vad behöver grödan?
Rågvete, likt annan höstsäd, gynnas av fosfor och kalium på hösten, vilket förbätt- rar övervintringen. Den klarar något lägre pH än vete och kan växa bra under pH 6.

Passande gödselmedel
Stallgödsel är bra innan sådd på hösten. Om stallgödsel saknas kan pelleterad gödning kombisås. Välj gödselmedel med mycket fosfor och kalium och mindre kväve, exempelvis Biofer 9-3-4. Max 30 kg N får läggas till höstsäd på hösten.

Gödselstrategier
Rågvete odlas inte för avsalu på grund av lågt pris, men kan odlas till eget foder. Gödselstrategin beror på önskad skörd och kostnad. Generellt rekommenderas 20 kg N/ton skörd. Gödsla minst 40 kg N för att få en bra gröda som konkurrerar mot ogräs.

Ogräsbekämpning
• Hösten: Bekämpa rotogräs som kvickrot och tistel genom plöjning innan sådd. Ogräsharvning på hösten är nödvändig för att kontrollera höstgroende ogräs.
• Våren: Ogräsharvning eller radhackning på våren används för att hålla vårgroende ogräs i schack.

Växtföljdsjukdomar
Gulrost är det största problemet vid odling av rågvete. Väls sorter som är motståndskraftiga mot gulrost.

 

Råg

Gödsling

Vad behöver grödan
• Råg växer vid lågt pH och på mindre bördiga jordar.
• P och K är viktiga för övervintring, särskilt på låga markklasser.
• Stallgödsel som fastgödsel är rik på P och K.
• Råg tar upp ca 20 kg N på hösten, max 30 kg lättillgängligt N i känsliga områden.

Passande gödselmedel
• Råg behöver mindre kväve än höstvete, ca 20 kg N/ton.
• Organiska gödselmedel som Biofer ger 60-90% kväve år 1.
• Flytgödsel, vinass, rötrester och pellets passar på våren.

Ogräs
• Höstråg konkurrerar bra mot ogräs.
• Plöjning bekämpar rotogräs som kvickrot och tistel.
• Ogräsharvning behövs vid tidig sådd.

Växtföljdsjukdomar
• Mjöldryga: Svamp som bildar giftiga toxiner, vanlig i råg. Sprids via utsäde och gräs. Använd friskt utsäde och plöj efter angripen gröda. Hybridsorter är mer känsliga än populationsråg.

 

Vårkorn

Gödsling
Korn trivs bäst vid ett pH på 6,5-7 och behöver kväve, fosfor och kalium vid sådd. Vårkorn har ett grunt rotsystem och kan inte ta upp lika mycket näring som höstsäd. Kväve är viktigt för snabb etablering och konkurrens mot ogräs.

Använd ett NPK-gödselmedel om stall- gödsel inte finns tillgängligt, exempelvis Biofer 10-3-1. Med stallgödsel kan Biofer Super eller Biofer N15 användas för rätt kvävemängd.

Generellt rekommenderas 40-60 kg N/ ha till korn. För ölmalt, som ofta har låg proteinhalt, gödsla minst 60 kg N/ha. Foderkorn och tidigt vårkorn bör gödslas med cirka 40 kg N/ha.

Ogräs
Korn konkurrerar dåligt mot ogräs. Blindharvning kan göras tills groddarna närmar sig markytan. Ogräsharvning bör undvikas tills kornet har 1,5 blad och kan sedan fortsätta tills stråskjutning.

Växtföljdsjukdomar
Flygsot och bladfläcksjuka är vanliga problem. Båda kan spridas via utsäde. Flygsot sprids med vinden och vid trösk- ning, medan bladfläcksjuka kan uppstå vid regn. Havrecystnematod kan angripa vårkorn, särskilt på lätta jordar.

 

Vårvete

Gödsling
Vårvete trivs bäst vid pH 6,5-7 och är känsligt för lågt pH. Kväve, fosfor och kalium är viktiga vid sådd. Vårvete behöver svavel 10-15 kg S/ha om stall- gödsel inte används kontinuerligt. Använd ett NPK-gödselmedel som Biofer 10-3-1 om stallgödsel inte finns. Med stallgödsel kan Biofer Super eller Biofer N15 användas. För kvarnkvalitet behövs 30 kg N per ton skörd.

Ogräs
Vårvete konkurrerar dåligt mot ogräs. Blindharvning kan göras tills groddarna närmar sig markytan. Ogräsharvning bör undvikas tills vetet har 1,5 blad och kan sedan fortsätta tills stråskjutning.

Växtföljdsjukdomar
Stinksot är ovanligt men kan drabba vårvete. Eget utsäde bör alltid analyseras.

 

Havre

Gödsling
• Havre växer bra på de flesta marker och tål lågt pH.
• Grynhavre bör undvikas på sandjordar.
• Använd ett gödselmedel innehållande N, P och K.

Passande gödselmedel
• Använd NPK-gödselmedel om stallgödsel inte finns.
• Biofer 10-3-1, Biofer Super eller Biofer N15 är bra alternativ.

Gödselstrategier
• Minst 40 kg N kväve behövs för konkurrenskraftig gröda.

Ogräs
• Havre konkurrerar bra mot ogräs.
• Blindharvning kan göras tills groddarna når markytan.
• Ogräsharvning ska undvikas vid uppkomst tills havren har 1,5 blad.

Växtföljdsjukdomar
• Havrens flygsot: Svampsjukdom som sprids via sporer. Thermoseed har viss effekt.
• Havrens bladfläcksjuka: Sprids via utsäde och skörderester. Använd friskt utsäde och odla inte havre efter havre. Thermoseed har viss effekt.

 

Åkerböna

Gödsling
Åkerbönan är kvävefixerande men behöver lite kväve i marken. Den trivs bäst vid pH runt 6,5 och behöver lika mycket fosfor och kalium som spannmål. Använd Polysulfat eller Kaliumsulfat för kaliumbehovet.

Ogräs
Åkerbönan konkurrerar dåligt mot ogräs och bör hackas. Blindharvning rekommenderas 4-7 dagar efter sådd. Ogräsharvning kan ske tills åkerbönan är ca 10 cm hög.

Växtföljdsjukdomar och skadeinsekter
Åkerbönor bör odlas vart 6-8 år för att undvika svampsjukdomar. Bönsmyg är en skalbagge som skadar åkerbönan. Använd utsäde fritt från bönsmyg.

 

Ärter

Gödsling
Ärtor trivs på vattenhållande jordar och är känsliga för lågt pH (under 6). De är kvävefixerande och behöver ingen kvävegödsling. Fosforgödsling kan vara lönsam vid låga fosforklasser.

Passande gödselmedel
Stallgödsel kan tillföras innan sådd vid låga fosforklasser.

Ogräs
Ärtor konkurrerar dåligt mot ogräs. Blindharvning kan utföras tills groddarna närmar sig markytan. Ogräsharvning ska undvikas vid uppkomst tills ärtorna har 3-4 blad.

Växtföljdsjukdomar
Ärtor bör odlas vart 6-8 år för att minska risken för ärtrotröta och vissnesjuka, som påverkar rötterna och skörden.

 

 

Denna sida är uppdaterad: 2025-04-07