Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Här hittar du de växtodlingsstrategier som Lantmännen utvecklat kring odling av vallfröblandningar för grovfoder i slåtter och betesvall. Allt du behöver om ogräsbehandling, riktvärden för kväve- och kaliumgödsling och mycket mer som är av stor nytta för din vall.
Att tänka på:
-
Vall är en gröda som ska ge skörd under flera år. Välj sorter som passar din odlingsstrategi och som är utprovade för svenskt klimat.
-
Vad är viktigast för att optimera fodret till dina djur – protein, energi eller fiber? Beakta detta vid valet av vallblandning. Välj också en blandning som passar din odlingsstrategi. Skördetidpunkten styr foderkvaliteten.
-
Undvik en för tät insåningsgröda – prioritera vallen. En ogräsbehandling stärker konkurrens- kraften hos vallgrödan.
"Kalkning i växtföljden är en grundförbättring för optimalt växtnäringstillgänglighet"
Interaktiv modul för ogräsbehandling
Växtnäring till vall
Gödsling till vall beror på gårdens förutsättningar som jordart, närings-
innehåll i marken och typ av produktion och djurslag. Andelen gräs/ klöver påverkar optimal kvävetillförsel. Även vallålder, skördetidpunkt, förväntad skördenivå, antal delskördar och tillgång till stallgödsel påverkar gödsling.
Kväve, kalium och svavel har stor effekt på det enskilda vallårets avkastning och kvalitet. De högavkastande arterna rörsvingel, raj- svingel och rajgräs kräver en högre kvävegiva, då de avkastar mer än de traditionella grä- sen som timotej och ängssvingel. Se tabell nedan för rekommenderade kvävegivor i olika valltyper.
Svavelgödsling
Vall har ett stort svavelbehov, särskilt om den innehåller stor andel baljväxter. I tidigare försök från bl.a. Yara har man konstaterat
merskördar på närmare 600 kg ts/ha efter en svavelgödsling.
Resultat från försöksserien ”Svavelgödsling och strategi i vall” visar på merskördar upp till 800 kg ts/ha. Försök från Belgien visar att behovet av svavel är störst efter en mild och blöt vinter. En vall behöver 15-30 kg S/ha årligen (den lägre givan gäller om det är rena gräsvallar och/eller om stallgödsel sprids regelbundet.) Tillför vid behov extra svavel med t.ex. NS 30-7, NS 26-13, Sulfan (NS 24-6) eller Kaliumsulfat.
Kaliumgödsling
Kalium påverkar vallens övervintrings- förmåga och kan ge stora skördesänkningar om brist uppstår. Vid överskott kan problem med djurhälsan uppstå, då kalium lyx- konsumeras och sänker halten magnesium och kalcium i ensilaget.
Grovfoderanalysen säger om det behöver gödslas mer eller mindre med kalium. En färsk markkartering där bl.a. K-AL, K-HCl
och Mg-Al analyseras är viktigt i vallintensiva växtföljder, för att optimera gödslingen.
Kvoten K/Mg har betydelse för upptaget i marken. En vallgröda bortför ca 25 kg K/ton ts, vilket innebär ca 250 kg K om skörden är 10 ton ts/år. Se tabell nedan för rekommen- derade kaliumgivor till jordar med olika kaliumklasser.
Riktlinjer för kvävegödsling i kg N/ha
| Typ av vall | Antal skördar | Skörd ton ts/ha |
Total N-giva kg/ha |
Justering N-giva kg/ton skörd |
Fördelning; N-giva/ delskörd |
| Gräsvall | |||||
| Timotej/ängssvingel | 2 | 8 | 170 | + 20 | 100+70 |
| Timotej/ängssvingel/eng.ragräs | 3 | 10 | 240 | + 20 | 100+80+60 |
| Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs | 4 | 12 | 330 | + 20 | 110+85+70+65 |
| Blandvall | |||||
| Timotej/ängssvingel/klöver 20 % | 2 | 8 | 120 | + 15 | 70+50 |
| Timotej/ängssvingel/eng.rajgräs/klöver 20 % | 3 | 10 | 180 | + 15 | 80+60+40 |
| Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs/klöver 20 % | 4 | 12 | 260 | + 15 | 90+70+60+40 |
| Betesvall Antal avbetningar | |||||
| Gräs/Vitklöver 20 % | 3 | 75 | 25+25+25 | ||
| Gräs | 4 | 160 | 40+40+40+40 | ||
Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar.
Riktlinjer för kaliumgödsling i kg K/ha (EJ UPPDATERAD)
|
Gödslingsbehov kg K/ha utifrån K-klass (K-AL) |
|||||||
|
Skörd ton ts/ha |
I |
II |
III |
IVa |
IVb |
V |
|
|
(0-4) |
(4-8) |
(8-12) |
(12-16) |
(16-20) |
(>20) |
||
|
Vallår 1 |
8 |
220 |
160 |
80 |
0 |
0 |
0 |
|
10 |
260 |
200 |
110 |
20 |
0 |
0 |
|
|
12 |
240 |
140 |
50 |
20 |
0 |
||
|
Vallår 2 |
8 |
220 |
180 |
140 |
80 |
0 |
0 |
|
10 |
230 |
180 |
110 |
20 |
0 |
||
|
12 |
280 |
220 |
140 |
50 |
0 |
||
|
Vallår 3 |
8 |
220 |
200 |
180 |
140 |
80 |
0 |
|
10 |
250 |
230 |
180 |
110 |
0 |
||
|
Betesvall |
90 |
60 |
30 |
0 |
0 |
0 |
Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar. Vallen bortför ca 25 kg K/ton ts. I tabellen förutsätts att jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs följs alltid rekommendationerna för vallår 1.
Fosforgödsling
Fosfor räcker att det läggs i växtföljden. Fosforgödsling har inte gett någon tydlig skördeökning i vall enligt försök. Vall bortför knappt 2,5–3 kg P/ton ts. Rekommendationen
motsvarar bortförsel i P-AL-klass II. Fosfor- behovet täcks ofta av stallgödsel på gården. Om inte rekommenderas en NPK eller MAP/P20 som komplement till N, K och S.
Riktlinjer för fosforgödsling i kg P/ha (EJ UPPDATERAD)
|
Gödslingsbehov kg P/ha utifrån P-klass (P-AL) |
|||||
|
Skörd (ton/ha) |
I |
II |
III |
IVa |
IVb–V |
|
(0–2) |
(2–4) |
(4–8) |
(8–12) |
(>12) |
|
|
8 |
30 |
25 |
15 |
0 |
0 |
|
10 |
35 |
30 |
20 |
0 |
0 |
|
12 |
40 |
35 |
25 |
0 |
0 |
|
Betesvall |
20 |
10 |
0 |
0 |
0 |
Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar. Vallen bortför ca 3 kg P/ton ts.
Vilka näringsämnen behövs till varje skörd, varje år eller i växtföljden?
| Näringsämne | När ska det tillföras? |
Bortförsel med 10 ton/ ts vall, kg |
Lämpligt värde i Grovfoder- analysen, g/kg ts |
Kommentar |
| Kväve, N | Till varje skörd | 225-275 | redovisas som råprotein | Råproteinhalten är kväveinnehållet multiplicerat med 6,25. Lämplig råproteinhalt beror på vad vallen ska användas till för djur. |
| Fosfor, P | I växtföljden | 25-30 | 3,0-4,0 | Behovet täcks ofta av stallgödseln på gården. Gödsling påverkar inte innehållet i växten nämnvärt. Vallen är mindre fosforkrävande och det räcker att tillförsel och bortförsel överensstämmer. |
| Kalium, K | Till varje skörd | 200-250 | 20-25 | Viktigt att ha koll på! Låga värden i grovfodret ger skördesänkning och höga värden, över 30, kan ge problem hos djuren. Värdet påverkas direkt av gödsling och jordart. En vallgröda bortför stora mängder kalium. Ta jordanalys ofta! |
| Svavel, S | Varje år | 20-25 | 2,0-3,0 | Tillförs varje år men det räcker om hela behovet uppfylls till första gödslingen på våren. N/S-kvoten är viktig. Kvot-värde över 14 indikerar svavelbrist. Påverkar avkastning, proteinhalt och proteinkvalitet. Observera! Stallgödsel mineraliserar endast en liten mängd svavel årligen. |
| Magnesium, Mg | I växtföljden | 20-25 | 2,0-3,5 | Gödsling görs långsiktigt framförallt med kalk och små givor påverkar inte innehållet i växten nämnvärt. |
| Koppar, Cu | I växtföljden | 0,1-0,15 | 12-15 (mg/kg ts) | Kopparhalten i marken påverkar innehållet, liksom jordart och pH-värde. Koppargödsling ger högre värden i vallen, men inte högre skörd enligt försök. |
Val av gödselmedel
Om Kalksalpeter används till återväxten bör Sulfan (NS 24-6) eller NS 30-7 ges till första skörd för att tillräckligt med svavel ska finnas till återväxten.
| Gröda | Gödselmedel | |
| Kaliumbehov | Första skörd 80-100 kg N/ha |
Återväxt 60-80 kg N/ha |
| Litet: 0-60 kg K/ha | - Axan/NS 27-4, Sulfan, NS 30-7 | - Axan/NS 27-4, Kalksalpeter, NS 30-7 - Yara Mila 22-0-12, YaraMila 21-3-10/ NPK Ural 22-3-10, Yara Mila 20-5-10 |
| Måttligt: 60-100 kg K/ha | - Stallgödsel + Axan/NS27-4, Sulfan, NS 30-7 - NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10/ NPK Ural 22-3-10, YaraMila 20-5-10 |
- Urin/Stallgödsel + Axan/NS 27-4, Kalksalpeter, NS 30-7 - YaraMila 22-0-12, YaraMila 21-3-10/ NPK Ural 22-3-10, YaraMila 20-5-10 |
| Stort: 100-150 kg K/ha | - Stallgödsel + Axan/NS27-4, Sulfan, NS 30-7 - NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10/ NPK Ural 22-3-10, YaraMila 20-5-10 |
- Urin/Stallgödsel + Axan/NS 27-4, Kalksalpeter, NS 30-7 - YaraMila 22-0-12, YaraMila 20-5-10, NPK 15-7-12 |
En grovfoderanalys hjälper dig att se om du ligger rätt i gödsling eller om strategin behöver justeras.
Är skördestrategin rätt på gården?
Tabellen visar faktorer som du kan påverka i din odling för att justera foderkvaliteten i grovfodret.
| Foderkvalitet | Åtgärder |
| Låg energihalt | Skörda tidigare |
| Hög energihalt | Skörda senare |
| Låg proteinhalt | Skörda tidigare Öka klöverandelen Öka kvävegödslingen |
| Hög proteinhalt | Minska klöverandelen Minska kvävegödslingen Skörda senare |
| Låg NDF | Skörda senare (Minska klöverandelen) |
| Hög NDF | Skörda tidigare (Öka klöverandelen) |
Denna sida är uppdaterad: 2023-03-23