Här hittar du de växtodlingsstrategier som Lantmännen utvecklat kring odling av vallfröblandningar för grovfoder i slåtter och betesvall. Allt du behöver om ogräsbehandling, riktvärden för kväve- och kaliumgödsling och mycket mer som är av stor nytta för din vall.

Att tänka på:

  • Vall är en gröda som ska ge skörd under flera år. Välj sorter som passar din odlingsstrategi och som är utprovade för svenskt klimat.
  • Vad är viktigast för att optimera fodret till dina djur – protein, energi eller fiber? Beakta detta vid valet av vallblandning. Välj också en blandning som passar din odlingsstrategi. Skördetidpunkten styr foderkvaliteten.
  • Undvik en för tät insåningsgröda – prioritera vallen. En ogräsbehandling stärker konkurrenskraften hos vallgrödan.

Växtskyddsstrategier

I ovan tabell beskrivs i vilket utvecklingsstadie behandlingar kan utföras. Läs alltid etiketten för att kontrollera vilka stadier preparatet är registrerat för. Nedan visas produkt- och strategival, där du även hittar Lantmännens rekommendationer.

Tidiga utvecklingsstadier i klöver/lusern

Det är viktigt att vänta tills det finns spadblad eller treväppling på klövern eller lusern innan en kemisk ogräsbekämpning kan göras med vissa preparat. Se upp så du inte har ihjäl insådden med en för tidig ogräsbekämpning.

 

Tillväxtreglering
Tillväxtreglering i insådder kan göras för att stärka skyddsgrödan. Se respektive insåningsgröda för rekommendation av preparat och dosering. Observera att noga kontrollera blandbarhet med respektive preparat innan behandling påbörjas.

Insådd vall utan skyddsgröda - Ogräsbehandling

I reninsådd vall är det tillåtet att använda Gratil i klöver, lusern samt gräs och Cleave i gräs.

Preparat Dos per ha Kommentar
Gräs    
Cleave 0,8-1,8 l DC 20-45 (även höstbehandling). Från +5°C. Insådd på våren: 1-1,4 l, insådd på sommar/höst: 0,8-1,0 l, etablerad vall: 1,5-1,8 l.
Vitklöver/rödklöver/lusern/gräs    
Gratil + Superolja 15-60 g + 0,5 l Klövern/lusernen måste ha minst ett spadblad. Även höstbehandling. Från +5°C. Insådd på våren: 15-30 g, insådd på sommar/höst: 10-15 g, etablerad vall: 40-60 g.

Växtnäring till vall

Rätt gödsling till vall beror på gårdens förutsättningar som jordart, närings- innehåll i marken och typ av produktion och djurslag. Andelen gräs/klöver påverkar optimal kvävetillförsel. Även vallålder, skördetidpunkt, förväntad skördenivå, antal delskördar och tillgång till stallgödsel påverkar gödsling.

Kväve, kalium och svavel har stor effekt på vallens avkastning och kvalitet. De högavkas- tande arterna rörsvingel, rajsvingel och eng- elskt rajgräs kräver en högre kvävegiva, då de avkastar mer än de traditionella gräsen som timotej och ängssvingel. Se tabell nedan för rekommenderade kvävegivor i olika valltyper.

Svavelgödsling

Vall har ett stort svavelbehov, särskilt om den innehåller stor andel baljväxter. I tidigare försök från bl.a. Yara har man konstaterat merskördar på närmare 600 kg ts/ha efter en svavelgödsling. Resultat från försöksserien ”Svavelgödsling och strategi i vall” visar på merskördar upp till 800 kg ts/ha. Försök från Belgien visar att behovet av svavel är störst efter en mild och blöt vinter.

En vall behöver 15-30 kg S/ha årligen (den lägre givan gäller om det är rena gräsvallar och/eller om stallgödsel sprids regelbundet.)

Tillför vid behov extra svavel med t.ex. NS 26-13, Sulfan (NS 24-6) eller Kaliumsulfat.

Kaliumgödsling

Kalium påverkar vallens övervintringsförmåga och kan ge stora skördesänkningar om brist uppstår. Vid överskott kan problem med djurhäl- san uppstå, då kalium lyxkonsumeras och sän- ker halten magnesium och kalcium i ensilaget.

Grovfoderanalysen säger om det behöver gödslas mer eller mindre med kalium. En färsk markkartering där bl.a. K-AL, K-HCl och Mg-AL analyseras är viktigt i vallintensiva växtföljder, för att optimera gödslingen. En vallgröda bortför ca 25 kg K/ton ts, vilket innebär ca 250 kg K om skörden är 10 ton ts/år.

Se tabell nedan för rekommenderade kalium- givor till jordar med olika kaliumklasser. Tänk på att kompensera med justerad gödsling utifrån markkartans värden på mulljord. Mulljordar har lägre volymvikt än fastmarksjordar och mark- kartans K-AL- tal behöver vara korrigerat för detta. Exempelvis ger en mullhalt på 70 % tre gånger så stor volym jord. Det kan leda till att man behöver använda en gödslingsrekommen- dation för två kaliumklasser lägre. På mulljord sjunker också kaliuminnehållet i jorden mer under vallens liggtid.

 

 

Riktlinjer för kvävegödsling i kg N/ha

Typ av vall Antal skördar Skörd ton ts/ha Total N-giva kg/ha Justering N-giva kg/ton skörd Fördelning; N-giva/ delskörd
Gräsvall          
Timotej/ängssvingel 2 8 170 + 20 100+70
Timotej/ängssvingel/eng.ragräs 3 10 240 + 20 100+80+60
Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs 4 12 330 + 20 110+85+70+65
Rörsvingel/ängssvingel/timotej 5 12 360 + 20 120+90+70+50+30
           
Blandvall          
Timotej/ängssvingel/klöver 20 % 2 8 120 + 15 70+50
Timotej/ängssvingel/eng.rajgräs/klöver 20 % 3 10 180 + 15 80+60+40
Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs/klöver 20 % 4 12 260 + 15 90+70+60+40
Rörsvingel/ängssvingel/timotej/klöver 10 % 5 12 360 + 20 120+90+70+50+30
           
Betesvall Antal avbetningar        
Gräs/Vitklöver 20 % 3   75   25+25+25
Gräs 4   160   40+40+40+40

Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar.

 

Riktlinjer för kaliumgödsling i kg K/ha

    Gödslingsbehov kg K/ha
utifrån K-klass (K-AL)		          
  Skörd ton ts/ha I (0-4) II (4-8) III (8-12) IVa (12-16) IVb (16-20) V (>20)
Vallår 1 8 220 160 80 0 0 0
  10 260 200 110 20 0 0
  12   240 140 50 20 0
Vallår 2 8 220 180 140 80 0 0
  10   230 180 110 20 0
  12   280 220 140 50 0
Vallår 3 8 220 200 180 140 80 0
  10   250 230 180 110 0
Betesvall   90 60 30 0 0 0

Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar. Vallen bortför ca 25 kg K/ton ts. I tabellen förutsätts att jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs följs alltid rekommendationerna för vallår 1.

 

Fosforgödsling

Det räcker att fosforbehovet täcks under växtföljden. Fosforgödsling har inte gett någon tydlig skördeökning i vall enligt försök. Vall bortför knappt 2,5–3 kg P/ton ts och fosforbehovet täcks ofta av stallgödsel på gården. Om inte rekommenderas en NPK eller MAP/P20 som komplement till N, K och S.

 

Riktlinjer för fosforgödsling i kg P/ha

  Gödslingsbehov kg P/ha
utifrån P-klass (P-AL)		        
Skörd (ton/ha) I (0–2) II (2–4) III (4–8) IVa (8–12) IVb–V (>12)
8 30 25 15 0 0
10 35 30 20 0 0
12 40 35 25 0 0
Betesvall 20 10 0 0 0

Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar. Vallen bortför ca 3 kg P/ton ts.

 

Vilka näringsämnen behövs till varje skörd, varje år eller i växtföljden?

Näringsämne När ska
det 
tillföras?		 Bortförsel
med 10 ton/
ts
vall, kg		 Lämpligt
värde i 
Grovfoder
analysen,
g/kg ts		 Kommentar
Kväve, N Till varje skörd 225-275 redovisas som råprotein Råproteinhalten är kväveinnehållet multiplicerat med 6,25. Lämplig råproteinhalt beror på vad vallen ska användas till för djur.
Fosfor, P I växtföljden 25-30 3,0-4,0 Behovet täcks ofta av stallgödseln på gården. Gödsling påverkar inte innehållet i växten nämnvärt. Bättre markstatus för fosfor, klass III och högre, har positiv effekt på vallens avkastning. Om markkartan visar klass I och II bör fosfor tillföras utöver stallgödsel. Gödsling med enbart stallgödsel och samtidigt hög vallavkastning riskerar att sänka fosfornivån på sikt.
Kalium, K Till varje skörd 200-250 25-30 Behovet av kalium påverkas av önskad proteinhalt i vallen. Optimalt värde är 20-30 g K/kg ts. En vall med högt proteinmål kräver mer kalium. En vallgröda bortför stora mängder kalium, 200-300 kg K/ha. Underskott av kalium ger stor skördesänkning. Överskott av kalium i totalfoderstaten kan ge problem hos djuren.
Svavel, S Varje år 20-25 2,0-3,0 Tillförs varje år men det räcker om hela behovet uppfylls till första gödslingen på våren. N/S-kvoten är viktig. Kvot-värde över 14 indikerar svavelbrist. Påverkar avkastning, proteinhalt och proteinkvalitet. Observera! Stallgödsel mineraliserar endast en liten mängd svavel årligen.
Magnesium, Mg I växtföljden 20-25 2,0-3,5 Gödsling görs långsiktigt framförallt med kalk och små givor påverkar inte innehållet i växten nämnvärt.
Koppar, Cu I växtföljden 0,1-0,15 12-15 (mg/kg ts) Kopparhalten i marken påverkar innehållet, liksom jordart och pH-värde. Koppargödsling ger högre värden i vallen, men inte högre skörd enligt försök.

 

Val av gödselmedel

Om Kalksalpeter används till återväxten bör Sulfan (NS 24-6) eller NS 26-13 ges till första skörd för att tillräckligt med svavel ska finnas till återväxten.

Gröda Gödselmedel  
Kaliumbehov Första skörd 70-120 kg N/ha Återväxt 40-90 kg N/ha
Litet: 0-60 kg K/ha - Axan/ NS 27-4, Sulfan, NS 26-13 - Axan/ NS 27-4, Kalksalpeter - YaraMila 21-3-10, Yara Mila 20-5-10
Måttligt: 60-100 kg K/ha - Stallgödsel/Kaliumklorid (K50) + Axan/ NS27-4, Sulfan, NS 26-13 - NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10, YaraMila 20-5-10 - Stallgödsel/Kaliumklorid (K50) + Axan/NS 27-4, Kalksalpeter, NS 26-13 - YaraMila 21-3-10, YaraMila 20-5-10
Stort: 100-150 kg K/ha - Stallgödsel/Kaliumklorid (K50) + Axan/NS27-4, Sulfan, NS 26-13 - NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10, YaraMila 20-5-10 - Stallgödsel/Kaliumklorid (K50) + Axan/NS 27-4, Kalksalpeter, NS 26-13 - YaraMila 20-5-10, NPK 15-7-12

En grovfoderanalys hjälper dig att se om du ligger rätt i gödsling eller om strategin behöver justeras.

 

Är skördestrategin rätt på gården?

Tabellen visar faktorer som du kan påverka i din odling för att justera foderkvaliteten i grovfodret.

Foderkvalitet Åtgärder
Låg energihalt Skörda tidigare
Hög energihalt Skörda senare
Låg proteinhalt Skörda tidigare
  Öka klöverandelen
  Öka kvävegödslingen
Hög proteinhalt Minska klöverandelen
  Minska kvävegödslingen
  Skörda senare
Låg NDF Skörda senare
  (Minska klöverandelen)
Hög NDF Skörda tidigare
  (Öka klöverandelen)

Denna sida är uppdaterad: 2025-04-01