Odla uppdateras just nu till version 2021, beräknas klart 5 mars

Här hittar du de växtodlingsstrategier som Lantmännen utvecklat kring odling av vallfröblandningar för grovfoder i slåtter och betesvall. Allt du behöver om ogräsbehandling, riktvärden för kväve- och kaliumgödsling och mycket mer som är av stor nytta för din vall.

Att tänka på:
- Vall är en gröda som ska ge skörd under flera år. Välj sorter som passar din odlingsstrategi och som är utprovade för svenskt klimat.
- Vad är viktigast för att optimera fodret till dina djur – protein, energi eller fiber? Beakta detta vid valet av vallblandning. Välj också en blandning som passar din odlingsstrategi. Skördetidpunkten styr foderkvaliteten.
- Undvik en för tät insåningsgröda – prioritera vallen. En ogräsbehandling stärker konkurrenskraften hos vallgrödan.

Växtskyddsstrategier

"Kalkning i växtföljden är en grundförbättring för optimalt växtnäringstillgänglighet"

 

Interaktiv modul för ogräsbehandling

Växtnäring till vall

Gödsling till vall beror på gårdens förutsättningar som jordart, näringsinnehåll i marken och typ av produktion och djurslag. Andelen gräs/klöver påverkar optimal kvävetillförsel. Även vallålder, skördetidpunkt, förväntad skördenivå, antal delskördar och tillgång till stallgödsel påverkar gödsling.

Kväve, kalium och svavel har stor effekt på det enskilda vallårets avkastning och kvalitet. De högavkastande arterna rörsvingel, rajsvingel och rajgräs kräver en högre kvävegiva, då de avkastar mer än de traditionella gräsen som timotej och ängssvingel. Se tabell nedan för rekommenderade kvävegivor i olika valltyper.

 

Svavelgödsling

Vall har ett stort svavelbehov, särskilt om den innehåller stor andel baljväxter. I tidigare försök från bl.a. Yara har man konstaterat merskördar på närmare 600 kg ts/ha efter en svavelgödsling.

Resultat från försöksserien ”Svavelgödsling och strategi i vall” visar på merskördar upp till 800 kg ts/ha. Försök från Belgien visar att behovet av svavel är störst efter en mild och blöt vinter. En vall behöver 15-30 kg S/ha årligen (den lägre givan gäller om det är rena gräsvallar och/eller om stallgödsel sprids regelbundet.) Tillför vid behov extra svavel med t.ex. NS 30-7, NS 26-13, Sulfan (NS 24- 6) eller Kaliumsulfat.

 

Kaliumgödsling

Kalium påverkar vallens övervintringsförmåga och kan ge stora skördesänkningar om brist uppstår. Vid överskott kan problem med djurhälsan uppstå, då kalium lyxkonsumeras och sänker halten magnesium och kalcium i ensilaget. Grovfoderanalysen säger om det behöver gödslas mer eller mindre med kalium. En färsk markkartering där bl.a. K-AL, K-HCl och Mg-Al analyseras är viktigt i vallintensiva växtföljder, för att optimera gödslingen. Kvoten K/Mg har betydelse för upptaget i marken. En vallgröda bortför ca 25 kg K/ ton ts, vilket innebär ca 250 kg K om skörden är 10 ton ts/år. Se tabell nedan för rekommenderade kaliumgivor till jordar med olika kaliumklasser.

 

Fosforgödsling

Fosfor räcker att det läggs i växtföljden. Fosforgödsling har inte gett någon tydlig skördeökning i vall enligt försök. Vall bortför knappt 2,5–3 kg P/ton ts. Rekommendationen motsvarar bortförsel i P-AL-klass II. Fosforbehovet täcks ofta av stallgödsel på gården. Om inte rekommenderas en NPK eller MAP/P20 som komplement till N, K och S.

 

Riktlinjer för kvävegödsling i kg N/ha

Gräsvall

Typ av vall Antal skördar Skörd   ton ts/ha Total N-giva  kg/ha Justering N-giva  kg/ton skörd Fördelning; N-giva/ delskörd

Timotej/ängssvingel

2

8

170

+ 20

100+70

Timotej/ängssvingel/eng.ragräs

3

10

240

+ 20

100+80+60

Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs

4

12

330

+ 20

110+85+70+65

 

 

Blandvall

Typ av vall

Antal skördar

Skörd 
ton ts/ha

Total N-giva
kg/ha

Justering N-giva
 kg/ton skörd

Fördelning;
N-giva/ delskörd

Timotej/ängssvingel/klöver 20 %

2

8

120

+ 15

70+50

Timotej/ängssvingel/eng.rajgräs/klöver 20 %

3

10

180

+ 15

80+60+40

Timotej/rörsvingel/eng.rajgräs/klöver 20 %

4

12

260

+ 15

90+70+60+40

 

 

Betesvall

Typ av vall

Antal
avbetningar

Skörd 
ton ts/ha

Total N-giva
kg/ha

Justering N-giva
 kg/ton skörd

Fördelning;
N-giva/ delskörd

Gräs/Vitklöver 20 %

3

 

75

 

25+25+25

Gräs

4

 

160

 

40+40+40+40

Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar.

 

Riktlinjer för kaliumgödsling i kg K/ha

    Gödslingsbehov kg K/ha utifrån K-klass (K-AL)      
  Skörd 
ton ts/ha
I
(0-4)
II
(4-8)
III
(8-12)
IVa
(12-16)
IVb
(16-20)
V
(>20)

Vallår 1

8

220

160

80

0

0

0

 

10

260

200

110

20

0

0

 

12

 

240

140

50

20

0

Vallår 2

8

220

180

140

80

0

0

 

10

 

230

180

110

20

0

 

12

 

280

220

140

50

0

Vallår 3

8

220

200

180

140

80

0

 

10

 

250

230

180

110

0

Betesvall

 

90

60

30

0

0

0

Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar. Vallen bortför ca 25 kg K/ ton ts. I tabellen förutsätts att jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs följs alltid rekommendationerna för vallår 1.

 

Riktlinjer för fosforgödsling i kg P/ha

  Gödslingsbehov kg P/ha utifrån P-klass (P-AL)    
Skörd
(ton/ha)
I
(0–2)
II
(2–4)
III
(4–8)
IVa
(8–12)
IVb–V
(>12)

8

30

25

15

0

0

10

35

30

20

0

0

12

40

35

25

0

0

Betesvall

20

10

0

0

0

Givorna ska ses som riktvärden och anpassas efter gårdens förutsättningar. Vallen bortför ca 3 kg P/ton ts.

 

Vilka näringsämnen behövs till varje skörd, varje år eller i växtföljden?

Näringsämne När ska det
tillföras?
Bortförsel
med 10 ton
vall kg
Lämpligt
värde i
Grovfoder-
analysen
g/kg ts
Kommentar

Kväve, N

Till varje skörd

225-275

redovisas som råprotein

Råproteinhalten är kväveinnehållet multiplicerat med 6,25. Lämplig råproteinhalt beror på vad vallen ska användas till för djur.

Fosfor, P

I växtföljden

25-30

3,0-4,0

Behovet täcks ofta av stallgödseln på gården. Gödsling påverkar inte innehållet i växten nämnvärt. Vallen är mindre fosforkrävande och det räcker att tillförsel och bortförsel överensstämmer.

Kalium, K

Till varje skörd

200-250

20-25

Viktigt att ha koll på! Låga värden i grovfodret ger skördesänkning och höga värden, över 30, kan ge problem hos djuren. Värdet påverkas direkt av gödsling och jordart. En vallgröda bortför stora mängder kalium. Ta jordanalys ofta!

Svavel, S

Varje år

20-25

2,0-3,0 

Tillförs varje år men det räcker om hela behovet uppfylls till första gödslingen på våren. N/S-kvoten är viktig. Kvot-värde över 14 indikerar svavelbrist. Påverkar avkastning, proteinhalt och proteinkvalitet. Observera! Stallgödsel mineraliserar endast en liten mängd svavel årligen.

Magnesium, Mg

I växtföljden

20-25

2,0-3,5

Gödsling görs långsiktigt framförallt med kalk och små givor påverkar inte innehållet i växten nämnvärt.

Koppar, Cu

I växtföljden

0,1-0,15

12-15 (mg/kg ts)

Kopparhalten i marken påverkar innehållet, liksom jordart och pH-värde. Koppargödsling ger högre värden i vallen, men inte högre skörd enligt försök.

 

 

Val av gödselmedel

Om Kalksalpeter används till återväxten bör Sulfan (NS 24-6) eller NS 30-7 ges till första skörd för att tillräckligt med svavel ska finnas till återväxten.

Gröda

Gödselmedel

 

Kaliumbehov

Första skörd

80-100 kg N/ha

Återväxt

60-80 kg N/ha

Litet: 0-60 kg K/ha

- Axan/NS 27-4, Sulfan, NS 30-7

- Axan/NS 27-4, Kalksalpeter, NS 30-7

- Yara Mila 22-0-12, YaraMila 21-3-10/

  NPK Ural 22-3-10, Yara Mila 20-5-10

Måttligt: 60-100 kg K/ha

- Stallgödsel + Axan/NS27-4, Sulfan, NS 30-7

- NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10/

  NPK Ural 22-3-10, YaraMila 20-5-10

- Urin/Stallgödsel + Axan/NS 27-4, 

    Kalksalpeter, NS 30-7

- YaraMila 22-0-12, YaraMila 21-3-10/

  NPK Ural 22-3-10, YaraMila 20-5-10

Stort: 100-150 kg K/ha

- Stallgödsel + Axan/NS27-4, Sulfan, NS 30-7

- NPK 15-7-12, YaraMila 21-3-10/

  NPK Ural 22-3-10, YaraMila 20-5-10

- Urin/Stallgödsel + Axan/NS 27-4, 

    Kalksalpeter, NS 30-7

- YaraMila 22-0-12, YaraMila 20-5-10, 

   NPK 15-7-12

En grovfoderanalys hjälper dig att se om du ligger rätt i gödsling eller om strategin behöver justeras.

Är skördestrategin rätt på gården?

Tabellen visar faktorer som du kan påverka i din odling för att justera foderkvaliteten i grovfodret.

Foderkvalitet

Åtgärder

Låg energihalt

Skörda tidigare

Hög energihalt

Skörda senare

Låg proteinhalt

Skörda tidigare

 

Öka klöverandelen

 

Öka kvävegödslingen

Hög proteinhalt

Minska klöverandelen

 

Minska kvävegödslingen

 

Skörda senare

Låg NDF

Skörda senare

 

(Minska klöverandelen)

Hög NDF

Skörda tidigare

 

(Öka klöverandelen)

Denna sida är uppdaterad: 2021-03-04