Rätt pH ger hög och jämn skörd

Med rätt pH kan du utnyttja markens rätta skördepotential. Detta genom bättre rottillväxt och utnyttjande av markens samt gödningens näringsinnehåll fullt ut. pH-värdet påverkar tillgänglighet för näringsämnen i jorden, särskilt tillgången till fosfor som blir fastlagd i jorden vid både för högt och för lågt pH.

Med kalk kan du förbättra markens förut­ sättningar, öka bördigheten och främja mikrolivet vilket optimerar skörden. För lerjordar kan du med kalk förbättra struktur och därmed underlätta jordbearbetning. Kalk ger långsiktiga effekter som tidigare upptorkning, öka mikroklimatet för växten och till och med minska dragkraftsbehovet vid jordbearbetningen. En strukturförbätt­ ring kan ge effekt en hel yrkeskarriär framåt i tid. Om behov av magnesium finns vid upp­ följningen av markkarteringen är magne­ siumkalk det mest prisvärda sättet att tillföra detta. Planera för kalkning i växtföljden för en bättre skörd.

Kalkens ursprung och egenskaper
Kalk finns med olika geologiska bakgrunder och därmed är egenskaperna olika beroende på vart i världen grundmaterialet kommer ifrån. Kalk till lantbruket säljs antingen som kross, mjöl eller en kombination av dessa. Även granulerat mjöl förekommer. Den van­ ligaste kalken är kalciumkarbonat (CaCO3) från kalksten och krita.

Generellt gäller att du behöver en något större mängd med en krosskalk jämfört mot en

mjölkalk för att uppnå samma effekt. Kalk finns också som Dolomit (CaMg(CO3)2), naturlig kalksten med inblandning av mag­ nesium. Beroende på ursprung innehåller kalken olika mängd CaO. På marknaden förekommer också cirkulärprodukter av kalk från olika processer, tex. Mesakalk från pappersindustrin, sockerbrukskalk från sockerbruket eller bränd och släckt kalk.

Kalkmängd
Kalkmängden beror på pH, lerhalt och mull­ halt. Se i tabellerna på Mikronäring för lämpligt mål­pH och kalkbehov för dina markförut­ sättningar. Med ökande lerhalt och mullhalt buffrar jorden och större mängd kalk behövs för att neutralisera pH. Vid höga givor kan kalkning göras stegvis under några år.

Om du inte känner din lerhalt kan du använda www.markdata.se för att få en grov uppfattning av nivån inom och mellan dina fält. Om du inte känner till pH och mullhalt ska du först göra en mark­ kartering, för att få rätt uppgifter om jorden, innan du bestämmer lämplig kalk­ produkt passande dina fält. Kalkning bör utföras senast när pH understiger mål­pH med 0,3 enheter.

Tillför magnesium med kalkning
Magnesium är ett viktigt ämne som ingår i klorofyll vilket styr tillväxten. I vallfoder är magnesium mycket viktigt för att motverka betes­ och stallkramper. Utgå från Mg­AL­ talen på markkartan eller Mg­innehållet i grovfodret. Om jordanalysen visar lägre

än 4­10 mg Mg/100 g jord är det hög tid att gödsla jorden med magnesium. Det högre värdet gäller för lerjord. Brister uppstår oftast på lätta jordar och jordar med lågt pH. En spannmålsgröda bortför ca 10­15 kg Mg/ha medan vall eller sockerbetor kan bortföra det dubbla.

Nordkalk Bas 4, MEWAB Mesakalk 4 och Norkalk Direkt 4 är produkter som under­ håller markens Mg­AL­tal. Nordkalks Bas 12 har högt magnesiuminnehåll, vilket kan krävas för att höja halten i marken på jordar med mycket låga Mg­AL­tal. Magnesium­ kalk ska inte tillföras jordar med redan höga Mg­tal eller låga K/Mg­kvoter.

Magnum 12 Granul är en granulerad kalk med högt magnesiuminnehåll för att täcka årets behov. Om det är stora variationer av magnesiumbehov inom fält rekommenderas en spridning efter styrfil och GPS för att ge jämnare skördar.

Strukturkalkning
All kalk som innehåller aktiv kalk, dvs bränd eller släckt kalk (CaO eller Ca(OH)2) har utöver pH­effekten även en struktur­ effekt. Är målet strukturkalkning, måste produkten innehålla stor andel aktiv CaO, minst 10­15 %. En korrekt utförd struktur­ kalkning gör att jorden blir mer lättbrukad och får en ökad infiltration, vilket minskar ytavrinning, erosion samt näringsläckage.

I många delar av landet kan stöd sökas hos Länsstyrelsen för strukturkalkning (LOVA). Det är viktigt att strukturkalkningen genom­ förs under bra och torra förhållanden så att man kan ”fastlägga” en bra struktur. Efter spridning ska kalken, omedelbart inom två dygn, grundligt inarbetas i marken. Absolut minst två (gärna tre eller fler) upprepade jordbearbetningar med t. ex. kultivator eller jordfräs så kalken blandas in och får bra kontakt med lerpartiklarna. Ju högre lerhalt desto bättre svarar en jord på strukturkalkning. Försök har visat att effekterna av en väl genomförd strukturkalkning håller i sig
i decennier. Lantmännen rekommenderar användning av 5­8 ton strukturkalk och att jorden innehåller minst 15 procent lera för att säkra en bra struktureffekt.

Precisionskalkning
Kalkning med hjälp av GPS kräver att även markkarteringen för ler­ och mullhalt gjorts med GPS. Precisionsspridning innebär varierad spridning efter en styrfil (karta) utifrån jordanalyserna på fältets olika delar. Trots att precisionskartering och precisions­ spridning innebär en merkostnad, visar beräkningar att åtgärden alltid är lönsam jämfört med vanlig jämn spridning. Rätt mängd kalk på rätt plats!

Kalkbehov beroende på mull- och lerhalt

Tabellen anger ungefärlig mängd kalk (ton/ha) som behövs för att höja pH med en halv enhet (mängden CaO för att höja pH en hel enhet).

I tabellen kalkbehov beroende på mull- och lerhalt finns upp till 20 % mullhalt, eftersom försöksunderlaget för rena mulljordar och mineralblandade mulljordar är begränsat. Vid mullhalter över 20 %, se jordar med 12-20 % mullhalt och kalka stegvis jorden om det är stora kalkbehov.

Lämpligt mål-pH (vid sockerbetsodling ökas mål-pH med 0,5)

Tabellen anger optimalt pH beroende av lerhalt och mullhalt. Om pH sjunker 0,3 enheter under mål-pH bör kalkning utföras.

Kalksortiment

a) Innehåller 10–20 procent aktiv CaO. Innehåller också ca 5 procent kalksten 2–15 mm. Obs! Strukturkalk innehåller aktiv CaO vilket är klumpbildande. All strukturkalk har fraktionen 0–0,3 mm från början.

b) Ej godkända för KRAV och ekologisk odling.
Lantmännen reserverar sig för eventuella förändringar i produkternas sammansättning.

* = Framräknat värde

Denna sida är uppdaterad: 2023-03-27