Långsiktiga strategier

Här nedan ges några långsiktiga strategier för att bekämpa olika ogräs effektivt genom att kombinera rätt jordbearbetning, grödval med kemisk bekämpning.

Ogräs Kort information och råd
Blåklint Ska behandlas tidigt på våren vid tillväxt, innan plantorna blir för stora. Om det finns höstgrodd blåklint i vårsådda fält bör en glyfosatbehandling göras innan harvning/sådd. Höstsäd ska höstbehandlas med Mateno Duo/ Mateno Forte Set och följas upp med en tidig vårbehandling. Kör Express + Cleave eller lägg till Primus eller Express till annan produkt i stråsäd och om det ej är resistent blåklint. Om resistens förekommer eller vid stor blåklint, kör Kinvara eller Pixxaro. I höstraps, kör Korvetto eller Cliophar och i ärter/bönor, kör Corum som har god effekt.
Brunskära Trivs på dåligt dränerade skiften. Kinvara, Cleave och Zypar har bra effekt.
Gullkrage Trivs på jordar med lågt pH-värde, kalka! Vårgroende, missgynnas av höstgroende grödor. Hög dos av Tripali, Kinvara och Cliophar har mycket god effekt.
Hönshirs Vår-/sommargroende ogräs som gror sent och ofta är svår att tajma med kemisk bekämpning. Skifta växtföljd och odla större andel höstsådda grödor. Satsa på en konkurrenskraftig gröda och lämna inga luckor. Förekommer främst i majs, potatis, sockerbetor och vårsäd. Kemisk bekämpning möjlig men inte hela lösningen. Timeline FX, Axial 50, Avoxa, Titus, MaisTer samt gräsprodukter som Select Plus har mycket goda effekter.
Knölsyska Sprids med stamknölar och frön. Fröna överlever länge i marken. Trivs på dåligt dränerade skiften. Dränera därför skiftena. Så mycket höstgrödor. Agroxone + Tripali har bäst effekt i stråsäd och MaisTer i majs. Följ upp med glyfosat efter skörd.
Luddlosta Kortlivade frön som inte går i groningsvila. Lämna fältet obearbetat några veckor. Avdöda med glyfosat. Attribut S, Avoxa och Broadway Star har god effekt i spannmål där dessa är registrerade. Använd Targa Super eller Select Plus i höstraps.
Näva Det finns många nävor, men de vanligaste på åkern är fliknäva och skatnäva. Nävor kan bli ett problem på lätta och torra jordar, samt mulljordar. Tripali, Zypar och Pixxaro har mycket god effekt i stråsäd. Även Belkar, Gajus samt Korvetto har mycket god effekt i oljeväxter.
Renkavle Sen sådd med hög utsädesmängd och en lång sort minskar problemet. Öka andelen vårsådda grödor, odla vall samt höst- och vårbehandla i höstsäd och höstraps. Använd Pro-Opti/Linati på hösten och Atlantis OD, Avoxa eller Timeline FX på våren i höstsäd. Använd glyfosat före uppkomst av grödan. Plocka om plockbart, avdöda större härdar med glyfosat.
Resistent våtarv Ska behandlas på hösten i höstsäd och höstraps. Legacy och Mateno Duo på hösten och Kinvara, Starane 333 HL eller Pixxaro på våren i stråsäd. Centium och Korvetto i höstraps.
Råttsvingel Öka andelen vårsådda grödor i växtföljden, så sent och använd plogen för att vända ned fröet under groningsdjup. Höst- och vårbehandla i höstsäd. Använd Pro-Opti/Linati + Mateno Duo på hösten och vårbehandla med Atlantis OD eller Broadway Star.
Sandlosta Fröna överlever 2-3 år. Gör en grund bearbetning direkt efter skörd, avdöda och plöj sedan djupt. Avoxa eller dubbelbehandling med Broadway Star har bäst effekt bland herbicider i spannmål. Tidig behandling direkt vid tillväxtstart på våren är avgörande för god effekt. Använd Targa Super, Select Plus eller Focus Ultra i höstraps.
Storven Storven har mycket rotmassa, speciellt när den växer på mulljordar. Därför krävs hög dos glyfosat på hösten efter skörd för att få tillräcklig effekt. Zetrola, Focus Ultra, Select Plus och Atlantis OD har vid höga doser effekt på storven. Även Broadway Star, Avoxa, Hussar Plus OD och Timeline FX har effekt.
Vallmo Vallmo (vanligast kornvallmo) är främst höstgroende och trivs på jord med högre pH. Är vanlig i höstgrödor i södra Sverige. I stråsäd har Mateno Duo mycket god effekt som höstbehandling. På våren har många av de vanliga ogrässtrategierna god till mycket god effekt i stråsäd. I höstraps har Belkar och Korvetto god till mycket god effekt.
Vitblära Problemogräs på Gotland. Trivs på mulljordar. Sprids med rotdelar och frön. Gror året om. Vallodling minskar problemet liksom upprepad jordbearbetning. På totalinfekterade fält är rådet att lägga i svartträda en sommar och glyfosatbehandla. Alternativet är att anlägga en vall som ligger 2-3 år. Agroxone och Cleave har ca 50-70 % effekt.
Vitgröe Trivs bra vid markpackning och dålig dränering. Åtgärda dräneringsproblem. Höstbehandla höstsäd och höstraps på små plantor med gräsherbicider som har vitgröeeffekt. Använd Select Plus i raps samt avbrottgrödor och Pro-Opti/Linati på hösten i höstsäd. Bekämpa vitgröen i hela växtföljden.
Åkerfräken Trivs på dåligt dränerade skiften. Åtgärda dräneringsproblem. Substansen klopyralid har bäst effekt på fräken. Agroxone bränner ner fräken, men den kommer igen. Kör Kinvara i stråsäd och Cliophar i raps.
Åkermolke Djup plöjning har effekt. Täta grödor som konkurrerar bra. I majs har Titus bra effekt. I spannmål, kör högsta tillåtna dos Kinvara.
Åkertistel Plöj skiftet djupt, minst 20 cm. Bekämpa i växande gröda på våren, t.ex. med Kinvara i stråsäd och avdöda med glyfosat på hösten 1-2 veckor efter skörd, i augusti innan tisteln går in i vintervila. Höj utsädesmängden och satsa på täta grödor, då tistel har svårt för konkurrens.

 

 

Gräsogräs – ett ökande problem

Gräsogräs är överlag ett ökande problem i svensk odling. Det gäller att upptäcka dessa i tid för att kunna sätta in rätt åtgärder. De gräsogräs som är svårast att hantera idag är renkavle, lostor och hönshirs.

 

Renkavle är ett problematiskt gräsogräs som fått stor uppmärksamhet när det spridits norrut i landet sista åren. Gräset trivs på styva, vattenhållande jordar och bygger en stor fröbank som är livskraftig under lång tid. Även om 70 % av dess fröproduktion inte överlever i fröbanken mer än något år så kan återstående del vara livskraftiga i upp till 8 år. För att minska spridningen finns mycket att göra. I infekterade fält där renkavlen gått i ax bör aldrig halmen bärgas. Tröskning av infekterade fält bör ske sist och noggrann rengöring ska utföras på plats i det infekterade fältet innan tröskan lämnar fält. Större infekterade områden som upptäcks sent vid axgång bör glyfosatbehandlas och eventuellt putsas ned. Ogräset gror till största delen på hösten så därför är vårgrödor och långliggande vall en bra åtgärd för att minimera problemen. Växtskyddsstrategier mot renkavle i höstgrödor ska inkludera en höst- och en vårbehandling. Om renkavle upptäcks på våren går det att bekämpa större plantor men risken för sidoskott eller dvärgliknande plantor (som fortfarande kan producera fertila frön) är stor. Dess frön blir fertila cirka 3 veckor efter blomning.

En kraftig gröda och att låta fältet vara orört efter skörd är goda motåtgärder. Sen sådd på hösten minimerar förekomst. Djup plöjning kan vara en bra åtgärd för att få ned fröna på djupet, för att sedan använda reducerad bearbetning de kommande åren.

 

Sandlosta är en relativt ny förekomst i Mellansverige men har funnits i de södra delarna av landet under en längre tid. Lostor har yviga vippor som sticker upp genom grödan i samband med axgång. De växer ofta på lättare jordar i närheten av fältkanter. Sandlostan är till största delen höstgroende och saknar groningsvila. Odla därför mer vårgrödor i växtföljden för att minska förekomsten.

Sandlostan har en kraftig fröproduktion men bygger ingen långvarig fröbank. Den allra största delen av dess frön överlever inte mer än 2-3 år i jorden och de flesta tappar groningsenergin tidigare än så, redan efter 1-2 år. Problem med sandlosta kan minskas kraftigt genom att gå från reducerad jordbearbetning till plöjning. Undersökningar med plöjning visar att en mycket liten del, mindre än 0,1 % av fröna är groningsdugliga efter 1–2 år om de plöjts ner till 20 cm djup.

Höstbehandlingar i höstsäd kan minska problemen i ett mycket infekterat fält, men effekten med prosulfokarb-produkter når bara till cirka 40 % vid en dos på 3-4 l/ha. I oljeväxter går gräset att behandla och i vårsäd är det inget stort problem. Sandlostan kan i höstsäd bekämpas på våren med den aktiva substansen pyroxsulam, som ingår i t.ex. Broadway Star och Avoxa. En tidig behandling direkt vid tillväxtstart är av största vikt för att lyckas med effekten på våren.

 

Luddlosta delar släktnamn med sandlostan men i övrigt är de ganska olika. Luddlostan är sällan ett stort problem i stråsäd då den har en liten kortlivad fröbank, men kan få fäste i vallar som skördas extensivt och därefter bli ett problem i efterföljande stråsäd. Lämna stubben orörd efter skörd, gärna flera veckor. Luddlostan går in i groningsvila om den täcks med jord. Drösad luddlosta ska därför lämnas omyllad för att lockas till att gro. Därefter kan plantorna bekämpas mekaniskt eller kemiskt innan sådd. Luddlostan är till största delen höstgroende. Därför bör mer vårgrödor odlas i växtföljden för att minimera förekomsten. Till skillnad från sandlostan har luddlostan täta upprätta vippor.

 

Hönshirs är ett värmeälskande gräsogräs med stora, högsträckta plantor. Fröet gror sent på våren då värmen kommit i jorden, vilket är en utmaning då andra ogräs oftast bör behandlas tidigare. Plantan är till en början mycket lik majs men med mycket mindre blad. Den utvecklar sedan breda blad i en storlek som kan påminna om vass.

Hönshirs är känsligt för konkurrens men om den får utrymme så kan populationen växa snabbt. Fröna överlever minst 5 år i marken. I fält där den etablerat sig kan det t.ex. vara aktuellt att undvika spårmarkering vid sådd, för en konkurrenskraftig gröda. Hönshirs är ett problem som uppförökas i t.ex. majsfält där den får mycket ljus och utrymme i varma jordar. Importerat fågelfrö och andra fröblandningar, samt spridning med maskiner är de dominerande spridningsvägarna. Förebygg med täta grödor då hönshirs är skuggkänslig. Höstgrödor och vall i växtföljden motverkar också hönshirs. Kör en separat behandling långt fram i grödans utvecklingsstadium, runt flaggbladsstadiet för att få effekt mot sent groende plantor. Ännu har inget fall av resistent hönshirs hittats i Sverige, vilket gör att den kan behandlas i alla lantbruksgrödor. Plocka vid behov enskilda plantor för att hindra vidare spridning. Putsning kan göras vid större förekomster men kräver återkommande insats då plantan skjuter nya skott/ax. Det bästa är att putsa och föra bort materialet, då många av gräsarterna är groningsdugliga tidigt.

Minska spridning av problemogräs genom rengöring av maskiner, tröskor och halmpressar mellan fält och gårdar. Använd ej utsäde eller halm från fält med förekomst av ogräs som t. ex. renkavle eller sandlosta.

 

Denna sida är uppdaterad: 2025-04-09