Markkartering

Med en aktuell markkartering har du goda möjligheter att öka både skördar och lönsamhet.

För att få en överblick på pH i jorden samt optimera din fosfor och kaliumgödsling är det viktigt att ha en aktuell markkartering över dina skiften. En aktuell markkarta bör inte vara äldre än 10 år. Variationen mellan gårdar med olika driftinriktning syns ofta på markkarteringar. Även inom fält är variationen stor och ett jämt fält för ögat, kan ha olika förutsättningar vid närmare analys av växtnäringsämnen i en markkartering.

En korrekt utförd markkartering kan bidra till att optimera tillförseln av växtnäring för att tillgodose den höga skördepotentialen. Dessutom försuras marken årligen motsva rande 100-200 kg CaO/ha bland annat med försurande nederbörd, försurande gödsel medel, näringsförluster samt bortförsel av skörd. Detta motsvarar ca 200-400 kg kalk produkt med ett innehåll av 50 % CaO.

Normalt finns ett mindre kalkningsbehov vid regelbunden tillförsel av organiskt material (tex stallgödsel). Vid högre mull och lerhalter krävs mer kalk för att höja pHvärdet.

pH-värdet
Att odla marken är en surgörande process. Det beror på att grödan ger ifrån sig sura vätejoner när den plockar upp vissa växtnäringsämnen. Ju mer biomassa som bortförs, desto mer surgörande process. Men beroende på lerhalt, mullhalt och hur mycket kalcium det finns i berggrunden varierar kalkbehovet kraftigt mellan skiften. pHvärdet är ett mått på vätejonkoncentrationen i marken.

pHvärdet bör ligga mellan 6,5-7,0 för att få ett maximalt upptag av växtnäringsämnen, då är flest ämnen som mest tillgängliga för grödan. Sockerbetor sticker ut som gröda med ett optimalt pHvärde på 7,5 för högst

skörd. Om pHvärdet är lägre än 6,5 eller högre än 7,5 kommer växtnäringsämnena att fastläggas i marken. Vid dessa pHvärden är det bara aktuellt att gödsla för grödans behov. Ett överskott av fosfor för att få upp fosforklassen ger inte önskad effekt då överskottsfosforn kommer fastläggas in och bli icke växttillgänglig.

Vid höga pHvärden är det istället intressant att gödsla med surgörande gödningsmedel som ammoniumsulfat för att göra mangan mer tillgängligt.

Växtnäringsämnens tillgänglighet
pHvärdet i marken påverkar växtnäringens tillgänglighet för växterna. Näringsämnen kan vara lösta i marklösningen, bundna i organiskt material eller vara bundna till laddade lerpartiklar. För bäst löslighet på mineraljord är oftast optimalt pH mellan 6,5-7,0. Se nästa siduppslag för diagram över växtnäringsämnens tillgänglighet vid olika pH på mineraljordar. Tillgängligheten för växtnäringsämnen i organogena jordar (gyttje och torvjordar) med hög andel orga niskt material skiljer sig från mineraljordar mellan pH 4 till pH 8. Mellan pH 5,0-5,5 har organogena jordar de flesta näringsämnen bäst tillgänglighet, till skillnad mot mineral jordar där pH 6,5-7,0 oftast är mest optimalt. I en organogen jord minskar tillgänglighet för fosfor från pH 6,0 till 7,0.

Grödors känslighet för pH
Grödor är olika känsliga för låga pH. De grödor som oftast klarar sig trots låga pH är havre, råg och gräsvall. Lusern, sockerbetor och baljväxter kräver ett högre pH för att inte påverka utveckling negativt. Se nästa sidupp slag för diagram över optimalt pHvärde för olika grödor.

Analysmetoder
Den svenska graderingen för analysvärden är i klass IV. I Sverige används AL (Ammoniumlaktat) för växttillgängligt fosfor och kalium.

Kvoter mellan näringsämnen
Växtnäringsämnen tas oftast upp som laddade partiklar av rotsystemet. Dock har vissa ämnen som till exempel kalium och magnesium mycket lika struktur och rötterna kan inte skilja dessa ämnen ifrån varandra. Därför är det viktigt att ha rätt balans mellan kalium och magnesium för att inte få underskott av något av dem. Kvoten mellan K/Mg bör ligga runt 1,5-2,5 där den högre kvoten är när Kklassen är IVV. De flesta grödor ska fosfor och kaliumgödslas upp till låg klass IV. För majs gäller fosforgödsling även upp i klass V.

Fosfor och kalium
Fosfor används i energitransporten i grödan medan kalium används i sockerproduktio nen och bygger upp cellväggarna. Brist av dessa växtnäringsämnen leder till plantor med dålig tillväxt och sämre övervintring.

Har du använt samma strategier under de senaste 10-15 åren och varken gödslat med överskott eller underskott av fosfor räknas en markkartering som är 10 år som aktuell. För kalium gäller samma tidsspann. Vid halmbärgning eller vallodling ökar kalium behovet kraftigt.

Mullhalt
Mullhalten har betydelse för strukturen, att binda växtnäringsämnen, vatten samt för tillgången av mikroorganismer. Om mull halten sjunker blir skiftena mer svårbrukade och risken för packningsskador ökar. Gränsen ligger ofta på en mullhalt mellan 1,8-2,5 %. En markkartering för mullhalt används dels vid bestämmelse av kalkbehov men också för att prioritera var man bör sprida stallgödsel och bärga halm.

Jordart
Bland jordarterna är lera den viktigaste då den bildar aggregat som binder in både växtnäringsämnen och vatten. Jordar med mycket mjäla bildar lätt skorpa efter sådd. Något som till viss del kan avhjälpas med strukturkalkning om det finns minst 15 % ler också i jorden. Sandjordar är oftast fattiga på växtnäring, mullhalt och vatten. Här är effektivaste åtgärden för att höja skördarna förutom bevattning att tillföra organiska gödselmedel samt att vara på hugget med mikronäringsprodukter.

Koppar, mangan, magnesium
Den dyraste delen vid en markkartering är oftast själva provtagningen. När du har representativa prov på dina skiften, passa på och ta även analys för växtnärings ämnen som det kan bli brist på.

Optimalt pH-värde för olika grödor:

Växtnäringsämnens tillgänglighet vid olika pH:

pH-värdets påverkan på växtnäringsämnen i marken enligt Wiklanders Marklära. Där banden är som bredast är tillgänglighet för växten bäst.

Denna sida är uppdaterad: 2023-03-27

LM²

E-KAPITAL KONTO

Lantmännen Finans Agrolkort

Grödor

Höstsäd

Vårsäd

Oljeväxter

Växtskydd

Blandningstabeller

Växtskyddsmedels- användning

Preparatuppgifter

Gödsel och Kalk

Markkartering

Kalk

Gödning

Utsäde och Betning

Skjutkraftstest och Betning

Utsädesmängd

Om Odla

Odla 2023 / PDF

Om oss

Kontakt Växtodlings-säljare/rådgivare

Optimera din växtodling med markkartering!

Snabblänkar

Kontakt