Gödning

Det är viktigt att tillföra rätt gödning utifrån just dina förutsättningar, t.ex. markstatus, beräknad skördenivå, grödor i växtföljden och förfrukten då det finns stora skillnader mellan gårdar och inom fält.

Yara har ett digitalt verktyg, "Bördighetsanpassad Fosfor- och Kaliumgödsling" där du skriver in ditt P-AL och K-AL på fältet samt grödor och skördenivåer. Utifrån detta kan du simulera olika förutsättningar och se vad skörden bortför och vilken nivå av P och K du bör tillföra.

Bortförseltabell växtnäring

Kvävekällor i mark och gödning

Näringsämnet kväve är helt avgörande för växtens metabolism. Brist visar sig som försämrad tillväxt och syntesen av klorofyll avstannar, vilket gör att växten bleknar och gulnar. Kväve förekommer i olika former i marken. Den övervägande delen är organiskt bundet medan en mindre del återfinns i mineralform, huvudsakligen ammonium (NH4+ ) och nitrat (NO3- ). Organiskt kväve som förekommer i jorden, i stallgödsel och andra organiska gödsel- medel ombildas till ammoniumkväve via mineralisering. Mineraliseringens hastighet och storlek beror av temperatur, markfukt och typ av organiskt material (C/N-kvot).

I handelsgödsel finns kvävet oftast som en blandning av olika kväveformer. Kalksalpeter består till största del av nitratkväve, vilket gör den mycket effektiv och snabbverkande. NS 27-4, Axan, N27, N34 och Sulfan (NS 24-6) består till hälften av nitratkväve och hälften ammoniumkväve. Alltså finns det både lättill- gängligt och mer svårtillgängligt kväve för växten i dessa produkter. Ammoniumkväve binder till markpartiklar vilket gör att det rör sig långsamt i marken.

Ammonium kan också ombildas till organisk form. Ammonium ombildas till nitratkväve med hjälp av mikroorganismer i jorden. Ombildningens hastighet beror av temperatur, markfukt, luft och jordtyp.

Urea som handelsgödsel har utifrån prisbild inte varit prioriterad som gödselmedel de senaste åren i Sverige. Urea är globalt det mest använda kvävegödselmedlet.

Urea består helt av amidkväve och kan inte tas upp av grödan direkt. Genom en kemisk process omvandlas först amid-kvävet till ammonium och därefter till nitrat i jorden. Urea är generellt något långsammare än ammonium- och/eller nitratbaserade

Kväveformer & förlustvägar

Denna gödsel är viktig att hantera på rätt sätt för att minimera förluster (ammoniakavgång) i odlingen. I stallgödsel och biogödsel finns den större delen av kvävet i form av organiskt kväve, vilket tar lång tid att omvandla till växttillgängligt kväve. Detta påverkas av temperatur, markfukt och jordtyp.

Omvandling av ammoniumkväve till nitratkväve beroende av temperatur

Att tänka på vid hantering av urea

• Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar.

• Urea försurar mer än Ammoniumnitrat. Tänk på att kompensera med kalk.

• Risk för ammoniakavgång vid torra förhållande om urea läggs på ytan i växande gröda.

• Väder (regn) avgör strategin – om torrt kommande veckor bör urea myllas även i växande gröda, t.ex. höstsäd.

• Urea kan vara aggressiv mot metall – lämna ingen vara i maskinen över natten och skölj maskinen varje kväll.

• Urea saknar svavel och måste därför kompletteras med en extra gödsling.

• Rätt hanterad har urea ungefärlig kväve- effektivitet som N27 (ammoniumnitrat).

• I höstgrödor, lägg ca 70-90 % av planerat totalkväve i form av urea tidig vår (mars). Lägg ut ca 15-30 kg S i form av NS 21-24 i mars/april. Kvävekomplettera med N27/NS 27-4/ Axan. Omvandling av ammoniumkväve till nitratkväve beroende av temperatur Tid i veckor, från ammoniumkväve till nitratkväve i jord Marktemperatur, °C

• I vårgrödor, lägg ca 70-80 % av planerat totalkväve i form av urea innan sådd myllat med såmaskinen eller harva ned urean (radmyllning är enligt försök bättre än ned- harvning). Vid sådd gödslas NPK/ PK-produkt med kombisåmaskin. Lägg ut ca 10-30 kg S i form av NS 21-24 vid sådd/uppkomst. Kvävekomplettera med N27/ NS 27-4/ Axan.

• I vall, lägg 90-100 % av planerat totalkväve till förstaskörden i form av urea tidig vår (mars). Lägg ut ca 20-30 kg S i form av NS 21-24 i mars/april. Lägg därefter N27/ NS 27-4/ Axan till andra-, tredje-, och fjärde- skörd i maj-augusti.

Svavel

Svavel är viktigt för växtens uppbyggnad och behövs för att bygga aminosyror och proteiner. Vid brist blir plantorna ofta gula, små och klena. Svavel bör tillföras grödan i förhållande till kväve, 1:10 för stråsäd och 1:5 för oljeväxter samt baljväxter. I marken och i organisk gödsel är majoriteten av svavlet bundet i organisk form, vilket frigörs vid mineralisering. I växten tas svavel upp som sulfatjoner. Generellt kan sägas att svavel ska tillföras grödan varje år (även till stallgödsel). Vid användning av organiska gödselmedel i växtföljden kommer viss del svavel successivt mineraliseras från jordens markförråd.

Svavelbrist medför oftast reducerad skörde- potential och när bristen syns är det svårt att hinna åtgärda. Svavelbehovet är generellt större på lätta, mullfattiga jordar. Det naturliga nedfallet av svavel i Sverige är endast 1-2 kg S/ha och år.

Vid användning av gödselmedel som inne- håller endast kväve, t.ex. Urea, N27 och N34, behöver svavel kompletteras tidigt vid första gödsling på våren eller vid sådd. Svavelkällor som komplement till rena kväveprodukter och/eller stall-/biogödsel: NS 21-24 (ammoniumsulfat), Sulfoprill, Kieserit, Kaliumsulfat och Polysulphate.

Mineralgödselsortiment

a) Låg klorhalt
Förväntad kadmiumhalt: A = 0–12 B = 12–25 C = >25 mg Cd/kg P
*Sulfoprill är pH-höjande med tillsats av svavel.
Ca= kalcium, B=bor, Zn=zink, Mn=mangan, Na=natrium, Cu=koppar
Övriga näringsämnen: B=bor, Mn=mangan, Zn=zink, Fe=Järn, Na=natrium, Cu=koppar, Ca=kalcium.

Gödselns namn i spridningstabeller

Denna sida är uppdaterad: 2025-04-08