Hur behandlar man kvickrot i stubb, vallbrott och träda? Här hittar du svaren! Men också det du behöver veta om Glyfosat och avdödning.

Glyfosat - Stubb, vallbrott och träda

Att tänka på innan behandling:

Det är viktigt att växterna är i god tillväxt och att det finns tillräckligt med bladmassa för att få optimalt upptag. Kvickroten ska ha minst 3-4 blad. Om en tidig kvickrotsbehandling planeras efter skörd, använd en högre stubbhöjd vid tröskning för att öka mängden kvarvarande bladyta att träffa på kvickroten. Kvickroten får inte vara täckt av skörderester. Behandling kan oftast utföras inom 5 dagar efter skörd. Vid normal stubbhöjd bör behandling utföras efter kvickrotens återväxt för god effekt, oftast inom 2–4 veckor efter skörd. Bortför alternativt hacka och fördela halmen jämnt.

Rekommenderad vätskemängd: 100–125 l/ha. Om vattenmängden överskrider 50 liter per liter glyfosat (360 g/l) bör 0,1-0,3 l vätmedel tillsättas/ha.

  • Om grödan odlas inom ett stödsystem, t.ex. mellangröda eller gröda godkänd för minskat kväveläckage (fånggröda och/eller vårbearbetning) finns ett tidigaste godkänt brytdatum att ta hänsyn till.
  • Det är viktigt med tillväxt för att uppnå god effekt av glyfosatbehandlingar. Därför är det svårt att få en fullgod effekt av tidiga och mycket sena behandlingar. Det kan ta 3-4 veckor innan missfärgning kan ses i gräsogräsen. 
  • Tistel, åkermolke och hästhov går snabbt in i vintervila på hösten. Därför avtar roteffekten av glyfosat tidigt under augusti, beroende på årets väderlek. Sikta på att göra tistelbehandling direkt efter tröskan (hög stubb) under första halvan av augusti för optimal effekt. • Om rotogräs ska bekämpas och har fått en behandling på våren i växande gröda, kan dosen hållas i det lägre intervallet. 
  • Jordbearbetning kan utföras vid synbar missfärgning, normalt 7-14 dagar efter behandling, 2-5 dagar för Roundup Flex. Se respektive produktetikett. 
  • Mycket hårt eller humusrikt vatten kan försämra effekten. Extremt hårt och humusrikt vatten bör inte användas vid glyfosatbekämpning. Vid hårt vatten och/eller högt pH bör en vattenkvalitetshöjare tillsättas enligt produktens optimala dosering. För bästa effekt, ta ett prov på ditt vatten och lämna till din säljare för rätt dosering av pH-Opti. Vissa av produkterna på marknaden har redan detta i formuleringen, t.ex. Roundup Flex, och behöver inte denna vattenkvalitetshöjare.


Att tänka på vid behandling:

För att uppnå bäst effekt med en glyfosatbehandling måste det vara optimala sprutbetingelser. Saknas en eller flera av dessa förutsättningar väljs den högsta dosen i respektive intervall.

Mycket viktigt:

  • Plantor i god tillväxt
  • Kvickrot med minst 3–4 friska blad
  • Torra plantor, daggfritt
  • Vattenmängd mindre än 150 l/ha
  • Efter behandling krävs 6 timmar regnfri/daggfri tid för Spectra FL. För Roundup Flex 1 timme.


Viktigt:

  • Hög rel. fuktighet, mer än 70 procent
  • Sprutning på förmiddagen
  • Dagstemperatur över 15 °C
  • Kontrollera glyfosatens maxdos och registrering innan tillredning
  • Sprutvätska ska tillredas och användas direkt

 

Så lyckas du med din glyfosatbehandling

  1. Applicera på torra blad. Se till att den växtlighet som ska avdödas har tillväxt.
  2. Ha en hög koncentration av glyfosat i sprutvätskan. Sikta på vattenmängder om 100-125 l/ha med traditionell sprutteknik.
  3. Undvik hårt vatten! Vatten med högt innehåll av karbonater minskar effekten mycket snabbt. Testa ditt vatten och tillsätt vid behov vattenstabilitetshöjare (pH-sänkare). Kontakta din säljare för att få hjälp med ett vattenprov.
  4. Var noggrann med appliceringen! Eftersträva en bra täckning av bladmassan, gärna med dubbelspalt-munstycken eller luftassistans och en hastighet om 6-8 km/h.
  5. Oftast blir långtidseffekterna (systemisk verkan) på rotogräsen bäst under maj-juli. Gäller särskilt tisteln, åkermolke och hästhov, då tillväxten är som störst.

 

Stubb:

  • Vid tidig behandling efter skörd är det viktigt att ta hög stubb för att ha 3-4 gröna blad på kvickroten/tisteln för snabb etablering av höstsäd efter behandling
  • Bortför alternativt hacka och fördela halmen jämt. Kvickroten får inte vara täckt av skörderester
  • Vid normal stubbhöjd kan behandling göras efter kvickrotens återväxt. Normalt inom 2–4 veckor


Vallbrott:

  • Bör ske först efter god nytillväxt, ca 10 cm återväxt för att ha bladmassa att träffa
  • Kvickroten ska ha minst 3 blad och skräppa ha utvecklat en rosett
Dosering
efter
växtslag
Spectra FL*
(360 g/l)
Roundup Flex
(480 g/l)
  Dos per ha Dos per ha
Stubb och vallbrott 3-6 l 2,3-4,5 l
Kvickrot 3-4 l 2,3-3 l
Tistel i stubb/vall 4-5 l 3-3,8 l
Fettistel i stubb/vall 3-4 l 2,3-3 l
Skräppa 4-6 l 3-4,5 l
Hästhov 4-6 l 3-4,5 l
Oljerättika 3-4 l 2,3-3 l
Engelskt rajgräs 3–4 l 2,3-3 l
Italienskt rajgräs 2 l 1,5 l
Ängssvingel 4 l 3 l
Rödsvingel 6 l 4,5 l
Ängsgröe 3 l 2,3 l
Vitgröe 2 l 1,5 l
Renkavle 2-3 l 1,5-2,3 l
Rödklöver 6 l 4,5 l
Vitklöver 6 l 4,5 l
Lusern 6 l 4,5 l
Mindre örtogräs innan sådd 1-1,5 l 0,8-1,1 l
Örtogräs i stubb 1,5-2 l 1,1-1,5 l
Höstspillsäd i stubb 2,5 l 1,9 l
Vårspillsäd i stubb 2 l 1,5 l
Spillraps eller åkersenap 2-3 l 1,5-2,3 l

*Spectra FL kan bytas mot liknande 360 g/l-glyfosat.

Mekanisk bearbetning - komplement till glyfosat

Glyfosat har varit ett hett ämne i miljödebatten de senaste åren och framtiden för detta ämne inom EU har varit osäker. För att glyfosat ska få användas i Sverige måste det först vara godkänt som verksamt ämne av EU:s växtskyddsmedelsförordning. EU-kommissionen har under 2023 förnyat godkännandet för glyfosat som verksamt ämne till och med den 15 december 2033.

I Sverige är det Kemikalieinspektionen (KEMI) som utvärderar och godkänner ansökningar om växtskydd. Glyfosat är mycket effektivt på att bekämpa t.ex. kvickrot, tistel och gräsogräs efter skörd. Det är också ett viktigt verktyg i bekämpningen av problemogräs som t.ex. renkavle isamband med sådd. För att skona miljön och minska användning av kemiskt växtskydd i framtiden kan glyfosaten kombineras med mekanisk jordbearbetning av rotogräs. När det gäller mekanisk bearbetning är timing och väderförhållanden avgörande för långsiktiga effekter.


Mekaniska alternativ i kombination med kemisk ogräshantering

Om spillsädes- och ogräsproblematiken är liten kan ogräs- eller spillsädesbekämpningen från den jordbearbetningen som sker inför höst- eller vårsådd vara fullt tillräcklig.

Vid plöjning krävs i regel ingen annan mekanisk bearbetning mot spillsäd, förutsatt att plöjning sker till ett rejält djup och att plogens förplogar är optimalt inställda.

Spill från tröskan vänds tillsammans med ogräs och växtrester ner till ett tillräckligt stort djup för att inte kunna gro.

Vid reducerad bearbetning krävs en mer komplex strategi. Inför höstsådd bör först en grund bearbetning till ca 3 cm utföras med en tallrikskultivator direkt efter tröskan. Detta lockar spillsäd och ogräsfrön att gro. Uppkomna plantor kan sedan bekämpas med djupare kultivering som sker nära sådden

Strategier för kombinerad ogräsbekämpning och jordbearbetning ska alltid anpassas efter fältens ogräsflora, jordart och gröda. T.ex. problemogräset renkavle kräver en genomtänkt jordbearbetningsstrategi. Här kan en grund bearbetning direkt efter tröskan vara en nackdel. Däremot missgynnas den av direktsådd utan bearbetning samt ökad andel vårgrödor och vall i växtföljden. Sandlosta som ökat sista säsongerna missgynnas av plöjning och vårgrödor i växtföljden.

För att lyckas med mekanisk bearbetning av rotogräs krävs timing och känsla för rätt tidpunkt att knäcka ogräset (vid dess kompensationspunkt). Se i tabellen Rotsystem och tillväxtegenskaper hos rotogräs.


Rotsystem och tillväxtegenskaper hos rotogräs

(Källa: Jordbruksverket)

Art Starkast tillväxt Vilo­period Komp.punkt
Kvickrot* Tidig vår till sen höst, torka avstannar tillväxt Nej 3-4 blad
Åkertistel Vår till tidig höst Sen höst 3-5 blad
Åkermolke Vår och sommar Höst 4-5 blad
Hästhov Vår och försommar Höst 3-5 blad
Krusskräppa Vår till höst Nej 5-6 blad
Maskros Vår till höst Nej Knoppstadium
Gråbo* Vår till höst Nej Tidigt knoppstadium

*Mycket god effekt av uttorkning.

Glyfosat är ett salt som är löst i vatten med olika tillsatser och formuleringar. Många glyfosatprodukter i standard-segmentet innehåller 360 g glyfosat/l och premiumglyfosater innehåller ofta runt 450-500 g glyfosat/l.

Det finns främst två typer av glyfosatsalter, kaliumsalt och isopropylaminsalt. De nyaste produkterna innehåller kaliumsalt med olika formuleringar. Formulering och andra tillsatser som vätmedel kan ge produkten dess specifika egenskaper som snabb regnfasthet, snabbt upptag och effekt.

Denna sida är uppdaterad: 2024-03-19