Växtnäring

Kväve – avgörande för en god skörd

Kväve är det näringsämne som har störst påverkan på både skördestorlek och kvalitet, och brist reducerar både skörd och proteinhalt.

I marken förekommer kväve i olika former där den övervägande delen är organiskt bundet. En mindre del återfinns i växttillgänglig form, huvudsakligen ammonium (NH4⁺) och nitrat (NO3^-).

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har generellt en långsammare kväveeffekt än mineralgödsel. Effekten påverkas av hur mycket växttillgängligt respektive organiskt bundet kväve gödseln innehåller och anges i relation till mineralgödsel som sätts till 100%. I organiska gödselmedel varierar effekten kraftigt - från kring 10% i djupströgödsel till runt 90% i urin. Medan ammoniumkvävet är växttillgängligt frigörs det organiskt bundna succesivt genom mineralisering. Vid regelbunden tillförsel av ett ton stallgödsel (ts) per hektar och år ökar markens kväveleverans med 5 kg per hektar.

Kol/kvävekvoten

Hur snabbt kvävet i organiska gödselmedel blir växttillgängligt påverkas av spridningstidpunkt, spridningsteknik, nedmyllning samt markens fuktighet och temperatur men också av gödselmedlets kol/kvävekvot (C/N-kvot). Generellt leder en låg C/N-kvot till att en större andel kväve snabbt blir tillgängligt.

Fosfor och kalium – nödvändiga ämnen för en vinterhärdig gröda

Fosfor har en viktig roll för rotbildning och bestockning och kalium är viktigt för proteinoch stärkelsesyntes. I stallgödsel räknar man på kort sikt med en fosforeffekt på ca 60-70 % jämfört med mineralgödsel, medan den på lång sikt är lika tillgänglig i båda formerna. Kalium förekommer främst i oorganisk form och är därmed lika tillgängligt som kalium i mineralgödsel

Spridning av olika gödselmedel

Effekten av både fasta och flytande gödselmedel blir bäst vid myllning eller nedbrukning. Detta gäller både på lätta jordar och tyngre lerjordar. Generellt ger kombisådd ett bättre kväveutnyttjande samtidigt som problem med att fåglar äter upp pelletsen undviks. Vinass och biogödsel kan myllas ned i samband med radhackning men går också att bredsprida och nedbruka före sådd eller bandsprida med släpslang i växande gröda.

Så här gödslar du olika grödor

Oljeväxter

Oljeväxter har ett stort behov av kväve, fosfor, kalium samt svavel. Särskilt under hösten, då plantan behöver bygga en kraftig rot för att klara vintern, är kvävet viktigt. Inför sådd av höstoljeväxter får max 60 kg N tillföras. Basen av gödselgivan bör bestå av stallgödsel och kompletteras med Biofer Raps 9-2-5. Glöm inte att tillföra 20-25 kg svavel/ha på lerjordar och upp till 30-45 kg svavel/ha på lättare jordar. Var också uppmärksam och åtgärda eventuella mikronäringsbrister genom att tillföra lämplig mikronäringsprodukt.

Vårvete

För att producera ett kvarnvete av god kvalitet bör en proteinhalt på 12% eftersträvas. Odla i första hand vårvete efter bra förfrukter som till exempel klövervall, trindsäd eller oljeväxter. Tillför gärna ytterligare kväve i form av exempelvis stallgödsel eller Biofer 10-3-1 i samband med sådd. Det är viktigt att mylla Biofer för att få utväxling på gödningen. Långsamverkande stallgödsel som fastgödsel kan med fördel användas innan sådd. En senare kväveleverans är positivt för proteinhalten.

Havre

Havre är ett av de sädesslag som passar ekologisk odling bäst bland annat på grund av sitt måttliga kvävebehov. Havre svarar bra på mindre gödselgivor och har en något långsammare utveckling på våren än till exempel korn. Stallgödsel passar perfekt men även måttliga mängder av radmyllad Biofer fungerar bra.

Vårkorn

Vid odling av vårkorn är den största risken en för låg proteinhalt. Därför bör vårkorn odlas på fält med god kvävestatus och efter kvävelevererande förfrukter. Det är viktigt att växtnäringen finns tillgänglig för grödan under stråskjutningen och en vanlig strategi är att täcka basbehovet med stallgödsel och starta grödan med Biofer.

Rågvete

Rågvete har en hög avkastningspotential och är en bra gröda när största möjliga mängd spannmål till eget foder är målet. Rågvete bör odlas efter bra förfrukter för att utnyttja grödans fulla potential, men den presterar också bra på skiften med lägre pH, och efter sämre förfrukter, där höstvete inte når sin högsta potential. Ett bra bestånd svarar bra på en tidig kvävegiva på våren.

Råg

Råg tål att odlas på lite sämre marker vad gäller jordart och pH-värde och har ett kvävebehov som är mindre än för höstvete. Grödan svarar bra på en tidig vårgödsling med lättillgängligt kväve. Biogödsel och flytgödsel är exempel på lämpliga gödselmedel, men även Biofer 10-3-1 ger bra utväxling om den myllas ordentligt. Eftersträva också att utnyttja bra förfrukter till rågen.

Höstvete

Höstvete är en av de grödor som svarar bäst på bra förfrukter och en god kvävetillgång och behöver, beroende på avkastningsnivå och avkastningspotential, minst 80–200 kg kväve per hektar. Basen av kvävet bör i första hand komma från en bra förfrukt, såsom gröngödsling, klövervall, raps eller trindsäd. Gödsla med stallgödsel (hönsgödsel/flytgödsel) och/eller Biofer. Se gödslingsstrategier

På våren, när risken för frost minskat och tillväxten startat, gödslas veten med flytgödsel, biogödsel eller Biofer. Genom myllning utnyttjas gödningen bäst och blir snabbast tillgänglig. Välj kvävegödselmedel utifrån tillgång och markkartering.

Vid låga kalium-och/eller fosforklasser, tillför fosfor och kalium i form av stallgödsel eller Biofer.

Skördeanpassad kvävegödsling (kg N/ha)

Skördeanpassad kvävegödsling (kg N/ha)

Stallgödsel inom ekologisk odling

All stallgödsel från ekologiska besättningar ska spridas på skiften som antingen är omställda till ekologisk produktion eller under omställning. Räcker inte den egna stallgödseln eller du saknar djur får du även köpa in annan ekologisk stallgödsel och även stallgödsel från viss konventionell djurproduktion beroende på produktionsslag.

Godkänd stallgödsel

Enligt KRAV får du använda all stallgödsel som inte är från:

• Djur i bur (höns, päls m fl)
• Slaktsvinsproduktion
• Nöt som går på spalt
• Slaktkyckling

Odlingsguide kvarnvete eko

Olika gödselmedel

En bra förfrukt, exempelvis en klöverrik vall, gröngödsling, trindsäd eller höstoljeväxter, krävs för att odla fram kvarnvete. Inom ekologisk produktion används enbart organiska kvävegödselmedel vilket innebär att en stor del av kvävet är bundet i organisk form. För att bli växttillgängligt måste det först mineraliseras vilket leder till att allt kväve inte blir tillgängligt för grödan det första året. För Biofer blir cirka 80 % av kvävet tillgängligt det första året och det tar cirka en månad för kvävet att bli tillgängligt för grödan. I stallgödsel och rötrester kan en uppfattning om hur mycket kväve som blir växttillgängligt fås genom att räkna på ammoniumkväveinnehållet. Eventuella spridningsförluster är svåra att bedöma. Kallt väder, modern spridningsutrustning, god markfukt samt myllning efter spridning minskar förlusterna.

Gödslingsstrategier

För att få ett uppskattat kvävebehov, räkna med ett kvävebehov på 30 kg N per förväntad ton skörd. Utnyttja stallgödsel i första hand om det finns tillgängligt och komplettera med Biofer. Glöm inte att räkna med eventuella förfruktseffekter.

Kombination stallgödsel och Biofer - vårgödsling

Enbart Biofer - vårgödsling

Tips för att lyckas med ekologiskt kvarnvete:

1. Räkna på ammoniunkvävet i stallgödsel och rötrester
2. Gödsla ca 30 kg N per förväntad ton skörd
3. Dela kvävegivan

Biofer - pelleterad gödning

Populära Biofer 10-3-1 har marknadens högsta kväveeffektivitet kombinerat med enkel hantering. Kväveeffektiviteten i Biofer är hög tack vare att kvävet är bundet organiskt vid spridning samtidigt som kol-kvävekvoten är låg. Den låga kol-kvävekvoten leder till en snabbare mineralisering av kväve än andra organiska gödselmedel.

Biofer finns även med formuleringarna NPK 6-3-12, NPK 9-3-4, NPK 9-2-5, NPK 11-2-1, NPK 7-6-2 samt de mer rena kväveprodukterna Biofer N15 samt Biofer Hemoglobin. Biofer 6-3-12 lämpar sig väl för potatis. Biofer 9-3-4 är en välbalanserad gödning som är lämplig för såväl spannmål som oljeväxter. Se produkternas innehåll i tabellen nedan.

Biofer – nu godkänd i vall

En regeländring gör att vissa Bioferprodukter nu är godkända av KRAV för spridning i slåtter- och betesvall (tidigare förbud att sprida på ovanjordiska ätliga delar i vall). Obs! Karenstid på 21 dagar i slåttervall och 6 veckor i betesvall gäller. Biofer-produkter bör myllas för optimal effekt, men en tidig körning med Biofer bredspridd på våren i vall kan ge en god kväveeffektivitet.

Godkända Biofer-produkter i slåtter- och betesvall 2024:
Biofer 10-3-1, Biofer 9-3-4, Biofer 6-3-12, Biofer X-tra P (7-6-2), och Biofer Hemoglobin.
Obs! Biofer N15, Biofer Super (11-2-1) och Biofer Raps (9-2-5) är inte godkända i vallar.

Biofer-produkter

Mängd fosfor, kalium, svavel och magnseium vid en kvävegiva på 75 kg N

*mjöl

Vinass

Vinass är en segflytande restprodukt från jästtillverkning och innehåller NPK 3,2-0-7. Den är lättlöslig i vatten, urin eller flytgödsel. Gödselmedlet innehåller kväve med bra effektivitet och en stor andel kalium som lämpar sig till kaliumkrävande grödor som vall, potatis och grönsaker. Beroende på spridarutrustning spädes Vinass lämpligen innan spridning. Bäst effekt uppnås annars vid efterföljande myllning. Växtnäringshalten i Vinass varierar mellan partier och leverantörer.

Mineralgödning godkänd i ekologisk odling

Denna sida är uppdaterad: 2024-03-27

Odla uppdateras just nu med 2025 års version! Under arbetet kommer du eventuellt se både 2024 och 2025 års version, men när denna text är borta är sidan uppdaterad.

Växtnäring

Kväve – avgörande för en god skörd

Kväve är det näringsämne som har störst påverkan på både skördemängd och kvalitet, och brist reducerar både skörd och proteinhalt. I marken förekommer kväve i olika former där den övervägande delen är organiskt bundet. En mindre del återfinns i växttillgänglig form, huvudsakligen ammonium (NH4+ ) och nitrat (NO3- ). Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har generellt en långsammare kväveeffekt än mineralgödsel. Effekten påverkas av hur mycket växttillgängligt respektive organiskt bundet kväve gödseln innehåller och anges i relation till mineralgödsel som sätts till 100%. I organiska gödselmedel varierar effekten kraftigt - från kring 10% i djupströgödsel till runt 90% i urin. Medan ammoniumkvävet är växttillgängligt frigörs det organiskt bundna succesivt genom mineralisering. Vid regelbunden tillförsel av ett ton stallgödsel (ts) per hektar och år ökar markens kväveleverans med 5 kg per hektar.

Kol/kvävekvoten

Hur snabbt kvävet i organiska gödselmedel blir växttillgängligt påverkas av spridningstidpunkt, spridningsteknik, nedmyllning samt markens fuktighet och temperatur men också av gödsel- medlets kol/kvävekvot (C/N-kvot). Generellt leder en låg C/N-kvot till att en större andel kväve snabbt blir tillgängligt.

Fosfor och kalium – nödvändiga ämnen för en vinterhärdig gröda

Fosfor har en viktig roll för rotbildning och bestockning och kalium är viktigt för protein- och stärkelsesyntes. I stallgödsel går det på kort sikt att räkna med en fosforeffekt på ca 60-70 % jämfört med mineralgödsel, medan Kväve – avgörande för en god skörd

Kväve är det näringsämne som har störst påverkan på både skördemängd och kvalitet, och brist reducerar både skörd och proteinhalt. I marken förekommer kväve i olika former där den övervägande delen är organiskt bundet. En mindre del återfinns i växttillgänglig form, huvudsakligen ammonium (NH4+ ) och nitrat (NO3- ). Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har generellt en långsammare kväveeffekt än mineralgödsel. Effekten påverkas av hur mycket växttillgängligt respektive organiskt bundet kväve gödseln innehåller och anges i relation till mineralgödsel som sätts till 100%. I organiska gödselmedel varierar effekten kraftigt - från kring 10% i djupströgödsel till runt 90% i urin. Medan ammoniumkvävet är växttillgängligt frigörs det organiskt bundna succesivt genom mineralisering. Vid regelbunden tillförsel av ett ton stallgödsel (ts) per hektar och år ökar markens kväveleverans med 5 kg per hektar. Kol/kvävekvoten Hur snabbt kvävet i organiska gödselmedel blir växttillgängligt påverkas av spridningstidpunkt, spridningsteknik, nedmyllning samt markens fuktighet och temperatur men också av gödsel- medlets kol/kvävekvot (C/N-kvot). Generellt leder en låg C/N-kvot till att en större andel kväve snabbt blir tillgängligt. Fosfor och kalium – nödvändiga ämnen för en vinterhärdig gröda Fosfor har en viktig roll för rotbildning och bestockning och kalium är viktigt för protein- och stärkelsesyntes. I stallgödsel går det på kort sikt att räkna med en fosforeffekt på ca 60-70 % jämfört med mineralgödsel, medan den på lång sikt är lika tillgänglig i båda formerna. Kalium förekommer främst i oorganisk form och är därmed lika tillgängligt som kalium i mineralgödsel.

Spridning av olika gödselmedel

Effekten av både fasta och flytande gödsel- medel blir bäst vid myllning eller nedbrukning. Detta gäller både på lätta jordar och tyngre lerjordar. Generellt ger kombisådd ett bättre kväveutnyttjande samtidigt som problem med att fåglar äter upp pelletsen undviks. Vinass och biogödsel kan myllas ned i samband med radhackning men går också att bredsprida och nedbruka före sådd eller bandsprida med släpslang i växande gröda.

Olika gödselmedel – ekologisk produktion

Inom ekologisk odling används organiska kvävegödselmedel. Kvävet måste mineraliseras för att bli tillgängligt för grödan.

• Biofer (kött-/benmjöl): Cirka 80 % av kvävet blir tillgängligt första året och det tar cirka en månad vid rätt fukt och nedmyllning.

• Stallgödsel och rötrester: Kväveinnehållet kan uppskattas genom ammonium- kväveinnehållet. Kallt väder, modern spridningsutrustning, god markfukt och myllning minskar förluster.

Stallgödsel inom ekologisk odling

All stallgödsel från ekologiska besättningar ska spridas på skiften som antingen är om- ställda till ekologisk produktion eller under omställning. Räcker inte den egna stall- gödseln eller om du saknar djur får du även köpa in annan ekologisk stallgödsel och även stallgödsel från viss konventionell djur- produktion beroende på produktionsslag.

Godkänd stallgödsel

Enligt KRAV får du använda all stallgödsel som inte är från:

• Djur i bur (höns, päls m fl)

• Slaktsvinsproduktion

• Nöt som går på spalt

• Slaktkyckling

Växtnäringen gör dig till en vinnare!

Lantmännen har ett brett sortiment av gödselmedel för ekologisk odling. Det är produkterna som gör skillnad i din ekologiska odling.

Biofer - pelleterad gödning

Populära Biofer 10-3-1 har marknadens högsta kväveeffektivitet kombinerat med enkel hantering. Kväveeffektiviteten i Biofer är hög tack vare att kvävet är bundet organiskt vid spridning samtidigt som kol-kvävekvoten är låg. Den låga kol-kvävekvoten leder till en snabbare mineralisering av kväve än andra organiska gödselmedel. Biofer finns även med formuleringarna NPK 6-3-12, NPK 9-3-4, NPK 11-2-1, NPK 7-6-2 samt de mer rena kväveprodukterna Biofer N15 samt Biofer Hemoglobin. Biofer 6-3-12 lämpar sig väl för potatis. Biofer 9-3-4 är en välbalanserad gödning som är lämplig för såväl spannmål som oljeväxter. Se produkternas innehåll i tabellen till höger.

Biofer – godkänd i vall

En regeländring gör att vissa Biofer- produkter är godkända av KRAV för sprid- ning i slåtter- och betesvall (tidigare förbud att sprida på ovanjordiska ätliga delar i vall). Obs! Karenstid på 21 dagar i slåttervall och 6 veckor i betesvall gäller. Biofer- produkter bör myllas för optimal effekt, men en tidig körning med Biofer bredspridd på våren i vall kan ge en god kväveeffektivitet.

Godkända Biofer-produkter i slåtter- och betesvall:

Biofer 10-3-1, Biofer 9-3-4,

Biofer 6-3-12, Biofer X-tra P (7-6-2),

och Biofer Hemoglobin.

Obs! Biofer N15 och Biofer Super (11-2-1) är inte godkända i vallar.

Biofer-produkter

Mängd fosfor, kalium, svavel och magnseium vid en kvävegiva på 75 kg N

*mjöl

Vinass

Vinass är en segflytande restprodukt från jästtillverkning och innehåller NPK 3,2-0-7. Den är lättlöslig i vatten, urin eller flytgöd- sel. Gödselmedlet innehåller kväve med bra effektivitet och en stor andel kalium som lämpar sig till kaliumkrävande grödor som vall, potatis och grönsaker. Beroende på spridarutrustning spädes Vinass lämpligen innan spridning. Bäst effekt uppnås annars vid efterföljande myllning. Växtnäringshalten i Vinass varierar mellan partier och leverantörer.

Mineralgödning godkänd i ekologisk odling

Odlingsguider

Höstraps

Gödsling

Vad behöver grödan

• Höstraps trivs inte vid pH under 6.

• Känslig för stående vatten eller vattenmättad jord.

• Behöver mycket N, P och K på hösten.

• Max 60 kg N/ha på hösten.

• Behöver mer svavel än spannmål, 12 kg S på hösten.

Passande gödselmedel

• Höst: Biofer 9-3-4 eller stallgödsel.

• Vår: Flytgödsel, rötrester, vinass eller pellets (Biofer N15, Biofer Super, Biofer 10-3-1).

Gödselstrategier

• Höst:

• Med stallgödsel: 40 kg N stallgödsel, 20 kg N Biofer 9-3-4.

• Utan stallgödsel: 60 kg N Biofer 9-3-4.

• Vår:

• Med stallgödsel: Anpassa mängden efter kvävet, max 170 kg totalkväve/ha.

• Utan stallgödsel: 50-100 kg N (Biofer

Super, Biofer N15, Biofer 10-3-1) eller Vinass.

Ogräs

• Höstraps konkurrerar dåligt mot ogräs.

• Viktigt med lågt ogrästryck från början.

• Radhackning minst 2 ggr på hösten, 1-2 ggr på våren.

• Åkersenap är ett problemogräs, liknar höstraps.

Växtföljdsjukdomar och insekter

• Klumprotsjuka: Jordburen patogen som ger klumpar på rötterna, försämrar närings- och vattenupptag. Undvik raps på angripna fält i minst 10 år.

• Jordloppor: Små skalbaggar som gnager på grodd och blad, minskar plantantalet.

• Rapsbaggar: Äter pollenanlag och knoppar.

• Sniglar: Äter grodd och blad, trivs vid fuktig väderlek.

Höstvete

Gödsling

Förfrukt

• Räkna med förfruktsvärdet i kvävebehovet.

• Bra förfrukter: höstoljeväxter, trindsäd, blandvall, klöverfrövall och gröngödsling.

Vad behöver grödan

• Höstvete behöver N, P och K vid sådd, särskilt på låga markklasser.

• Stallgödsel som fastgödsel är rik på P och K.

• Höstvete tar upp ca 20 kg N på hösten, max 30 kg lättillgängligt N i känsliga områden.

Passande gödselmedel för våren

• Höstvete behöver mycket kväve på våren: 30 kg N/ton för kvarnvete/Reppe, 25 kg N/ton för fodervete.

• Organiska gödselmedel som Biofer (10-3-1, Super 11-2-1) ger 60–90% kväve år 1.

• Flytgödsel, vinass, rötrester och pellets passar bra på våren.

Gödselstrategier - vår

• Kvarnvete/Reppe: Dela gödselgivan för att nå proteinnivån 10,5%. Första givan tidigt på våren vid tillväxtstart och andra givan vid stråskjutning, DC 30-37 (ca 1 månad senare). Fördela kvävet 70 % vid första givan, 30 % vid andra.

• Nyttja din stallgödsel och komplettera med Biofer. Kött-/benmjöl ska myllas innan DC 32 och kompletteras med vinass, flyt- eller biogödsel. Räkna med förfruktseffekter för totala kvävebehovet.

• Använd produkterna Biofer 10-3-1, Biofer Super och Biofer N15 i strategin. Tänk på att max fosforgiva i organisk form är 22 kg/ha och år samt max 170 kg kväve får tillföras i ekologisk odling enligt KRAV.

• Fodervete: Kör hela gödselgivan vid tillväxtstart.

Ogräs

• Hösten: Bekämpa rotogräs som kvick- rot och tistel genom plöjning. Tidig sådd av höstvete kan öka höstgroende ogräs, så ogräsharvning är nödvändig.

• Våren: Använd ogräsharvning eller radhackning för vårgroende ogräs. Växtföljdsjukdomar

• Stinksot: Använd alltid friskt utsäde och gör stinksotanalys vid eget utsäde. Vanligast i Mellansverige och Gotland. Sprids med utsäde och vid tröskning. Thermoseed betning fungerar mot stinksot, men inte dvärgstinksot. Odla inte vete efter vete, ha god växtföljd.

Rågvete

Gödsling

Vad behöver grödan?

Rågvete, likt annan höstsäd, gynnas av fosfor och kalium på hösten, vilket förbätt- rar övervintringen. Den klarar något lägre pH än vete och kan växa bra under pH 6.

Passande gödselmedel

Stallgödsel är bra innan sådd på hösten. Om stallgödsel saknas kan pelleterad gödning kombisås. Välj gödselmedel med mycket fosfor och kalium och mindre kväve, exempelvis Biofer 9-3-4. Max 30 kg N får läggas till höstsäd på hösten. Gödselstrategier Rågvete odlas inte för avsalu på grund av lågt pris, men kan odlas till eget foder. Gödselstrategin beror på önskad skörd och kostnad. Generellt rekommenderas 20 kg N/ton skörd. Gödsla minst 40 kg N för att få en bra gröda som konkurrerar mot ogräs.

Ogräsbekämpning

• Hösten: Bekämpa rotogräs som kvickrot och tistel genom plöjning innan sådd. Ogräsharvning på hösten är nödvändig för att kontrollera höstgroende ogräs.

• Våren: Ogräsharvning eller radhackning på våren används för att hålla vårgroende ogräs i schack.

Växtföljdsjukdomar

Gulrost är det största problemet vid odling av rågvete. Väls sorter som är motståndskraftiga mot gulrost.

Råg

Gödsling

Vad behöver grödan

• Råg växer vid lågt pH och på mindre bördiga jordar.

• P och K är viktiga för övervintring, särskilt på låga markklasser.

• Stallgödsel som fastgödsel är rik på P och K.

• Råg tar upp ca 20 kg N på hösten, max 30 kg lättillgängligt N i känsliga områden.

Passande gödselmedel

• Råg behöver mindre kväve än höstvete, ca 20 kg N/ton.

• Organiska gödselmedel som Biofer ger 60-90% kväve år 1.

• Flytgödsel, vinass, rötrester och pellets passar på våren.

Ogräs

• Höstråg konkurrerar bra mot ogräs.

• Plöjning bekämpar rotogräs som kvickrot och tistel.

• Ogräsharvning behövs vid tidig sådd.

Växtföljdsjukdomar

• Mjöldryga: Svamp som bildar giftiga toxiner, vanlig i råg. Sprids via utsäde och gräs. Använd friskt utsäde och plöj efter angripen gröda. Hybridsorter är mer känsliga än populationsråg.

Vårkorn

Gödsling

Korn trivs bäst vid ett pH på 6,5-7 och behöver kväve, fosfor och kalium vid sådd. Vårkorn har ett grunt rotsystem och kan inte ta upp lika mycket näring som höstsäd. Kväve är viktigt för snabb etablering och konkurrens mot ogräs.

Använd ett NPK-gödselmedel om stall- gödsel inte finns tillgängligt, exempelvis Biofer 10-3-1. Med stallgödsel kan Biofer Super eller Biofer N15 användas för rätt kvävemängd.

Generellt rekommenderas 40-60 kg N/ ha till korn. För ölmalt, som ofta har låg proteinhalt, gödsla minst 60 kg N/ha. Foderkorn och tidigt vårkorn bör gödslas med cirka 40 kg N/ha.

Ogräs

Korn konkurrerar dåligt mot ogräs. Blindharvning kan göras tills groddarna närmar sig markytan. Ogräsharvning bör undvikas tills kornet har 1,5 blad och kan sedan fortsätta tills stråskjutning.

Växtföljdsjukdomar

Flygsot och bladfläcksjuka är vanliga problem. Båda kan spridas via utsäde. Flygsot sprids med vinden och vid trösk- ning, medan bladfläcksjuka kan uppstå vid regn. Havrecystnematod kan angripa vårkorn, särskilt på lätta jordar.

Vårvete

Gödsling

Vårvete trivs bäst vid pH 6,5-7 och är känsligt för lågt pH. Kväve, fosfor och kalium är viktiga vid sådd. Vårvete behöver svavel 10-15 kg S/ha om stall- gödsel inte används kontinuerligt. Använd ett NPK-gödselmedel som Biofer 10-3-1 om stallgödsel inte finns. Med stallgödsel kan Biofer Super eller Biofer N15 användas. För kvarnkvalitet behövs 30 kg N per ton skörd.

Ogräs

Vårvete konkurrerar dåligt mot ogräs. Blindharvning kan göras tills groddarna närmar sig markytan. Ogräsharvning bör undvikas tills vetet har 1,5 blad och kan sedan fortsätta tills stråskjutning.

Växtföljdsjukdomar

Stinksot är ovanligt men kan drabba vårvete. Eget utsäde bör alltid analyseras.

Havre

Gödsling

• Havre växer bra på de flesta marker och tål lågt pH.

• Grynhavre bör undvikas på sandjordar.

• Använd ett gödselmedel innehållande N, P och K.

Passande gödselmedel

• Använd NPK-gödselmedel om stallgödsel inte finns.

• Biofer 10-3-1, Biofer Super eller Biofer N15 är bra alternativ.

Gödselstrategier

• Minst 40 kg N kväve behövs för konkurrenskraftig gröda.

Ogräs

• Havre konkurrerar bra mot ogräs.

• Blindharvning kan göras tills groddarna når markytan.

• Ogräsharvning ska undvikas vid uppkomst tills havren har 1,5 blad.

Växtföljdsjukdomar

• Havrens flygsot: Svampsjukdom som sprids via sporer. Thermoseed har viss effekt.

• Havrens bladfläcksjuka: Sprids via utsäde och skörderester. Använd friskt utsäde och odla inte havre efter havre. Thermoseed har viss effekt.

Åkerböna

Gödsling

Åkerbönan är kvävefixerande men behöver lite kväve i marken. Den trivs bäst vid pH runt 6,5 och behöver lika mycket fosfor och kalium som spannmål. Använd Polysulfat eller Kaliumsulfat för kaliumbehovet.

Ogräs

Åkerbönan konkurrerar dåligt mot ogräs och bör hackas. Blindharvning rekommenderas 4-7 dagar efter sådd. Ogräsharvning kan ske tills åkerbönan är ca 10 cm hög.

Växtföljdsjukdomar och skadeinsekter

Åkerbönor bör odlas vart 6-8 år för att undvika svampsjukdomar. Bönsmyg är en skalbagge som skadar åkerbönan. Använd utsäde fritt från bönsmyg.

Ärter

Gödsling

Ärtor trivs på vattenhållande jordar och är känsliga för lågt pH (under 6). De är kvävefixerande och behöver ingen kvävegödsling. Fosforgödsling kan vara lönsam vid låga fosforklasser.

Passande gödselmedel

Stallgödsel kan tillföras innan sådd vid låga fosforklasser.

Ogräs

Ärtor konkurrerar dåligt mot ogräs. Blindharvning kan utföras tills groddarna närmar sig markytan. Ogräsharvning ska undvikas vid uppkomst tills ärtorna har 3-4 blad.

Växtföljdsjukdomar

Ärtor bör odlas vart 6-8 år för att minska risken för ärtrotröta och vissnesjuka, som påverkar rötterna och skörden.