Växtnäring

Kväve – avgörande för en god skörd

Kväve är det näringsämne som har störst påverkan på både skördestorlek och kvalitet, och brist reducerar både skörd och proteinhalt.

I marken förekommer kväve i olika former där den övervägande delen är organiskt bundet. En mindre del återfinns i växttillgänglig form, huvudsakligen ammonium (NH4⁺) och nitrat (NO3^-).

Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har generellt en långsammare kväveeffekt än mineralgödsel. Effekten påverkas av hur mycket växttillgängligt respektive organiskt bundet kväve gödseln innehåller och anges i relation till mineralgödsel som sätts till 100%. I organiska gödselmedel varierar effekten kraftigt - från kring 10% i djupströgödsel till runt 90% i urin. Medan ammoniumkvävet är växttillgängligt frigörs det organiskt bundna succesivt genom mineralisering. Vid regelbunden tillförsel av ett ton stallgödsel (ts) per hektar och år ökar markens kväveleverans med 5 kg per hektar.

Kol/kvävekvoten

Hur snabbt kvävet i organiska gödselmedel blir växttillgängligt påverkas av spridningstidpunkt, spridningsteknik, nedmyllning samt markens fuktighet och temperatur men också av gödselmedlets kol/kvävekvot (C/N-kvot). Generellt leder en låg C/N-kvot till att en större andel kväve snabbt blir tillgängligt.

Fosfor och kalium – nödvändiga ämnen för en vinterhärdig gröda

Fosfor har en viktig roll för rotbildning och bestockning och kalium är viktigt för proteinoch stärkelsesyntes. I stallgödsel räknar man på kort sikt med en fosforeffekt på ca 60-70 % jämfört med mineralgödsel, medan den på lång sikt är lika tillgänglig i båda formerna. Kalium förekommer främst i oorganisk form och är därmed lika tillgängligt som kalium i mineralgödsel

Spridning av olika gödselmedel

Effekten av både fasta och flytande gödselmedel blir bäst vid myllning eller nedbrukning. Detta gäller både på lätta jordar och tyngre lerjordar. Generellt ger kombisådd ett bättre kväveutnyttjande samtidigt som problem med att fåglar äter upp pelletsen undviks. Vinass och biogödsel kan myllas ned i samband med radhackning men går också att bredsprida och nedbruka före sådd eller bandsprida med släpslang i växande gröda.

Så här gödslar du olika grödor

Oljeväxter

Oljeväxter har ett stort behov av kväve, fosfor, kalium samt svavel. Särskilt under hösten, då plantan behöver bygga en kraftig rot för att klara vintern, är kvävet viktigt. Inför sådd av höstoljeväxter får max 60 kg N tillföras. Basen av gödselgivan bör bestå av stallgödsel och kompletteras med Biofer Raps 9-2-5. Glöm inte att tillföra 20-25 kg svavel/ha på lerjordar och upp till 30-45 kg svavel/ha på lättare jordar. Var också uppmärksam och åtgärda eventuella mikronäringsbrister genom att tillföra lämplig mikronäringsprodukt.

Vårvete

För att producera ett kvarnvete av god kvalitet bör en proteinhalt på 12% eftersträvas. Odla i första hand vårvete efter bra förfrukter som till exempel klövervall, trindsäd eller oljeväxter. Tillför gärna ytterligare kväve i form av exempelvis stallgödsel eller Biofer 10-3-1 i samband med sådd. Det är viktigt att mylla Biofer för att få utväxling på gödningen. Långsamverkande stallgödsel som fastgödsel kan med fördel användas innan sådd. En senare kväveleverans är positivt för proteinhalten.

Havre

Havre är ett av de sädesslag som passar ekologisk odling bäst bland annat på grund av sitt måttliga kvävebehov. Havre svarar bra på mindre gödselgivor och har en något långsammare utveckling på våren än till exempel korn. Stallgödsel passar perfekt men även måttliga mängder av radmyllad Biofer fungerar bra.

Vårkorn

Vid odling av vårkorn är den största risken en för låg proteinhalt. Därför bör vårkorn odlas på fält med god kvävestatus och efter kvävelevererande förfrukter. Det är viktigt att växtnäringen finns tillgänglig för grödan under stråskjutningen och en vanlig strategi är att täcka basbehovet med stallgödsel och starta grödan med Biofer.

Rågvete

Rågvete har en hög avkastningspotential och är en bra gröda när största möjliga mängd spannmål till eget foder är målet. Rågvete bör odlas efter bra förfrukter för att utnyttja grödans fulla potential, men den presterar också bra på skiften med lägre pH, och efter sämre förfrukter, där höstvete inte når sin högsta potential. Ett bra bestånd svarar bra på en tidig kvävegiva på våren.

Råg

Råg tål att odlas på lite sämre marker vad gäller jordart och pH-värde och har ett kvävebehov som är mindre än för höstvete. Grödan svarar bra på en tidig vårgödsling med lättillgängligt kväve. Biogödsel och flytgödsel är exempel på lämpliga gödselmedel, men även Biofer 10-3-1 ger bra utväxling om den myllas ordentligt. Eftersträva också att utnyttja bra förfrukter till rågen.

Höstvete

Höstvete är en av de grödor som svarar bäst på bra förfrukter och en god kvävetillgång och behöver, beroende på avkastningsnivå och avkastningspotential, minst 80–200 kg kväve per hektar. Basen av kvävet bör i första hand komma från en bra förfrukt, såsom gröngödsling, klövervall, raps eller trindsäd. Gödsla med stallgödsel (hönsgödsel/flytgödsel) och/eller Biofer. Se gödslingsstrategier

På våren, när risken för frost minskat och tillväxten startat, gödslas veten med flytgödsel, biogödsel eller Biofer. Genom myllning utnyttjas gödningen bäst och blir snabbast tillgänglig. Välj kvävegödselmedel utifrån tillgång och markkartering.

Vid låga kalium-och/eller fosforklasser, tillför fosfor och kalium i form av stallgödsel eller Biofer.

Skördeanpassad kvävegödsling (kg N/ha)

Skördeanpassad kvävegödsling (kg N/ha)

Stallgödsel inom ekologisk odling

All stallgödsel från ekologiska besättningar ska spridas på skiften som antingen är omställda till ekologisk produktion eller under omställning. Räcker inte den egna stallgödseln eller du saknar djur får du även köpa in annan ekologisk stallgödsel och även stallgödsel från viss konventionell djurproduktion beroende på produktionsslag.

Godkänd stallgödsel

Enligt KRAV får du använda all stallgödsel som inte är från:

• Djur i bur (höns, päls m fl)
• Slaktsvinsproduktion
• Nöt som går på spalt
• Slaktkyckling

Odlingsguide kvarnvete eko

Olika gödselmedel

En bra förfrukt, exempelvis en klöverrik vall, gröngödsling, trindsäd eller höstoljeväxter, krävs för att odla fram kvarnvete. Inom ekologisk produktion används enbart organiska kvävegödselmedel vilket innebär att en stor del av kvävet är bundet i organisk form. För att bli växttillgängligt måste det först mineraliseras vilket leder till att allt kväve inte blir tillgängligt för grödan det första året. För Biofer blir cirka 80 % av kvävet tillgängligt det första året och det tar cirka en månad för kvävet att bli tillgängligt för grödan. I stallgödsel och rötrester kan en uppfattning om hur mycket kväve som blir växttillgängligt fås genom att räkna på ammoniumkväveinnehållet. Eventuella spridningsförluster är svåra att bedöma. Kallt väder, modern spridningsutrustning, god markfukt samt myllning efter spridning minskar förlusterna.

Gödslingsstrategier

För att få ett uppskattat kvävebehov, räkna med ett kvävebehov på 30 kg N per förväntad ton skörd. Utnyttja stallgödsel i första hand om det finns tillgängligt och komplettera med Biofer. Glöm inte att räkna med eventuella förfruktseffekter.

Kombination stallgödsel och Biofer - vårgödsling

Enbart Biofer - vårgödsling

Tips för att lyckas med ekologiskt kvarnvete:

1. Räkna på ammoniunkvävet i stallgödsel och rötrester
2. Gödsla ca 30 kg N per förväntad ton skörd
3. Dela kvävegivan

Biofer - pelleterad gödning

Populära Biofer 10-3-1 har marknadens högsta kväveeffektivitet kombinerat med enkel hantering. Kväveeffektiviteten i Biofer är hög tack vare att kvävet är bundet organiskt vid spridning samtidigt som kol-kvävekvoten är låg. Den låga kol-kvävekvoten leder till en snabbare mineralisering av kväve än andra organiska gödselmedel.

Biofer finns även med formuleringarna NPK 6-3-12, NPK 9-3-4, NPK 9-2-5, NPK 11-2-1, NPK 7-6-2 samt de mer rena kväveprodukterna Biofer N15 samt Biofer Hemoglobin. Biofer 6-3-12 lämpar sig väl för potatis. Biofer 9-3-4 är en välbalanserad gödning som är lämplig för såväl spannmål som oljeväxter. Se produkternas innehåll i tabellen nedan.

Biofer – nu godkänd i vall

En regeländring gör att vissa Bioferprodukter nu är godkända av KRAV för spridning i slåtter- och betesvall (tidigare förbud att sprida på ovanjordiska ätliga delar i vall). Obs! Karenstid på 21 dagar i slåttervall och 6 veckor i betesvall gäller. Biofer-produkter bör myllas för optimal effekt, men en tidig körning med Biofer bredspridd på våren i vall kan ge en god kväveeffektivitet.

Godkända Biofer-produkter i slåtter- och betesvall 2024:
Biofer 10-3-1, Biofer 9-3-4, Biofer 6-3-12, Biofer X-tra P (7-6-2), och Biofer Hemoglobin.
Obs! Biofer N15, Biofer Super (11-2-1) och Biofer Raps (9-2-5) är inte godkända i vallar.

Biofer-produkter

Mängd fosfor, kalium, svavel och magnseium vid en kvävegiva på 75 kg N

*mjöl

Vinass

Vinass är en segflytande restprodukt från jästtillverkning och innehåller NPK 3,2-0-7. Den är lättlöslig i vatten, urin eller flytgödsel. Gödselmedlet innehåller kväve med bra effektivitet och en stor andel kalium som lämpar sig till kaliumkrävande grödor som vall, potatis och grönsaker. Beroende på spridarutrustning spädes Vinass lämpligen innan spridning. Bäst effekt uppnås annars vid efterföljande myllning. Växtnäringshalten i Vinass varierar mellan partier och leverantörer.

Mineralgödning godkänd i ekologisk odling

Denna sida är uppdaterad: 2024-03-27